Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur bruk och ersättas af ackusativen, hvadan man ock i stort
sedt kan säga, att redan nu nom., dat. och ack. till formen
sammanfalla och att således ackusativen i dubbel mening
afgår med segern. Ännu långt fram på 1600-talet synes
väl då och då en och annan dativform, men de äro allt
från detta tidsskede att betrakta som mer eller mindre
liflösa arkaismer utan verkligt rotfäste i språkkänslan.
Genom att dessa kasus nu till formen sammanfalla och
genom att genitiven samtidigt upphör att brukas förutom i
possesiv betydelse, orsakas naturligtvis en ganska stor
revolution i syntaktiskt hänseende. De gamla kasusändelserna
måste ersättas dels genom ordens ställning i satsen, dels
genom prepositioner och det blir nära nog ett logiskt tvång
att låta, så vidt möjligt är, subjektet alltid stå före,
objektet alltid efter predikatet o. s. v.
Genitiven varder således nu den enda kasus, som
uttryckes genom en särskild ändelse, och den fungerar
hädanefter egentligen endast i possessiv bemärkelse. Samtidigt
utrotar småningom ändeisen -s, som i fornspråket blott hade
hemortsrätt i sing. af mask. subst. af typen dag — dagar
och af neutr. subst., alla öfriga genitiv-ändelser, en ombildning,
som redan sporadiskt visat sig under föregående period.
Under detta tidsskede uppträder dock ofta ett slags övergångsstadium,
i det att detta genitiva -s tillfogas ej nominativen (eller
rättare ackusativen) utan den gamla genitiv-ändelsen och först
under följande tidehvarf blir den nysvenska regeln, att
genitiven alltid skall vara identisk med nominativen (eller
rättare ackusativen) + s, fullt genomförd. Så ombildas nu
till ex. G. S. iordha(r) > iordhs, tidha(r) > tidhs, fota(r)
> fots, handa(r) > hands, fadhur > fadhurs, bogha >
boghas, kruko > krukos, øgha > øghas; G. Pl. dagha >
daghas etc., ehuru äfven sådana modärna former som boghes,
krukas, daghars etc. förekomma.
I sin starka eller obestämda flexion börjar nu adjektivet
allt mer förlora alla böjningsändelser förutom det neutrala
t i N. A. S. N. och e, a i Plur., hvartill kommer, att
denna sistnämnda ändelse också börjar intränga i N. A. Pl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
