Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intet hjälpte. Just genom sitt heroiska öfvermod störtade
han vårt land i ett namnlöst elände, så att hvad vi mest
kunna tacka honom för, är kanske det, att vår stormaktsställning,
som i längden ej kunde upprätthållas, genom honom
åtminstone fick en lika effektfull som tragisk afslutning.
Och det var lika så förgäfves, att Olof Rudbeck skref sin
Atlantica. På vetenskapens vågskål är den mer än fjäderlätt,
väger den mindre än intet, men i diktens värld har
den dock allt fortfarande sin vikt, såsom varande på samma
gång det mest öfverdrifna och det mest glödande utbrott af
en sanslös fosterlandskärlek. Och det är vackert så.
* *
*
Vi nämnde, att under den egentliga reformationstiden
var religionen eller rättare teologien hufvudföremålet för det
intellektuella intresset. Det är då också helt naturligt, att
litteraturen under 1500-talet till största delen är af
religiöst och teologiskt innehåll. Men dessutom ega vi från
detta sekel en mångfald andra arbeten, såsom historiska verk,
politiska skrifter, visböcker, dramatiska diktalster etc. etc.
Boktryckarkonsten var under 1500-talet ännu allt för
ny för att vara mera allmänt använd och största delen af
detta århundrades litteratur utgöres därför af handskrifter.[1]
Gustaf Vasa, som väl förstod hvad betydelse och inflytande
denna uppfinning kunde ega, lade också beslag på densamma
och påbjöd, att i vårt land det blott skulle få finnas ett
enda — under hans uppsikt stående — tryckeri och från
detta fick ej heller utgå något annat ’pränt’ än sådant som
behagade honom. Det var således på denna tid ej ens fråga
om någon tryckfrihet och än mindre hade man någon aning
om ’den tredje statsmakten’ — pressen — och dess
betydelse.
Först under 1600-talet blef boktryckarkonsten mera
allmänt använd, och i medlet af detta århundrade börja ock
våra första tidningar utgifvas. Dessa voro dock hvarken
[1] Vårt äldsta tryckalster är J. Gersons arbete: »Aff dyäffwlsens
frästilse», öfversatt af en viss Ericus Nicolai, tryckt 1495.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:19:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/madermal/0162.html
