Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Α - ἀθανασία ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blåsa, andas, utdunsta) dunstkrets, nedre
luftkretsen ()( ἀιθήρ), luft; ἀέρα δέρειν 1 Cor. 9: 26
träffa, slå luften (och icke motståndaren), hugga
i vädret, slå miste; εἰς ἀέρα λαλεῖν 1 Cor. 14: 9
prata i vädret, tala utan nytta; ἀήρ utgör
territorium för dämonernas välde Eph. 2: 2.
ἀθανασία, ας, ἡ (ἀθάνατος, ον odödlig af ἀ 1,
θάνατος) odödlighet 1 Cor. 15: 53 al.
ἀθέμιτος, ον (ἀ 1, θέμις, θέμιστος ἡ lag, rätt af
τίθημι) olaglig, orätt, otillåtlig, oloflig Acta 10: 28;
brottslig, stridande mot den Gudomliga lagen,
hgm Guds heliga lag kränkes, gudlös, skändlig,
hednisk 1 Petr. 4: 3.
ἄθεος, ον (ἀ 1, Θεός) utan Gud, gudlös,
öfvergifven af Gud; i sista bemärkelsen troligen Eph.
2: 12. *
ἄθεσμος, ον (θεσμός, ὁ stadga, lag af τίθημι)
laglös, orättrådig, brottslig 2 Petr. 3: 2, 2: 17.
ἀθετέω, ήσω, ησα (ἄθετος icke satt, ogiltig af ἀ 1,
θετός adj. vble af τίθημι) göra ogiltig, upphäfva,
afskaffa Mt. 7: 9 al., öfverträda, bryta πίστιν Tim.
5: 12 sitt löfte, νόμον Hebr. 10: 28; förkasta,
förakta Lc. 7: 30 al., ὁ ἀθετῶν 1 Thess. 4: 8
den som föraktar l. förkastar (dessa förmaningar
till kyskhet och oegennytta), af- l. tillbakavisa,
afslå, vägra sitt bifall τινά Mc. 6: 26.
ἀθέτησις, εως, ἡ (fgde) upphäfvande, borttagande
τῆς ἁμαρτίας Hebr. 9: 26, afskaffande Hebr. 7: 18.
Ἀθῆναι, ῶν, αἱ (af Ἀθήνη l. -νᾶ l. -ναία =
Minerva, Athens skyddsgudinna: plur. kommer
troligen deraf, att Theseus sammanslog flera af de
smärre kringspridda byarne till en stad) Athen,
grundad af Κέκροψ (egentl. blott borgen, som
deraf hette Κεκροπία) eller rättare Θησεύς,
hufvudstad för Attica och den Atheniensiska
fristaten, säte för grekiska culturen under nationens
blomstrande period. Invånarne i Athen ansågos
för mycket nyfikna (Act. 17: 21) och särdeles
nitiska i afgudadyrkan (Act. 17: 16), hvarföre ock
staden var uppfylld af tempel, altaren och andra
helgedomar. Paulus besökte staden på sin andra
missionsresa (se Παῦλος) och höll på Areopagen
det bekanta talet (Act. 17: 22—31). I afseende
på det der förekommande uttrycket ἀγνώστῳ Θεῷ,
åt den okände Guden, till hvilkens ära ett altare
var uppfördt, torde följande böra meddelas: I
Athen funnos många sådana altaren (βωμοὶ
ἀνώνυμοι), hvilkas tillkomst förklaras på det sätt att
»vid större olyckshändelser, hvilka man icke kunde
tillskrifva ngn bestämd Gud, blefvo, för att
försona den sannskyldige (vederbörande, τὸν
προςήκοντα) Guden, altaren uppresta, hka invigdes
ἀγνώστῳ Θεῷ och bestämdes till försoningsoffer
åt honom». — Ἀγορά Act. 17: 17 var det
bekanta torget emellan Acropolis, Areopagen och
Pnyx och i grannskapet af detta torg låg στοὰ
ποικίλη. — I afs. på Athens läge märkes, att det
låg vid norra stranden af Ilissus, en obetydlig
ofta uttorkad bäck och vid den södra af en ännu
mindre Cephissus, 40 stadier = ⅔ Sv. mil från
hamnen och hamnstaden Πειραιεύς. Stadens
omkrets vid pass 174 stadier (nära 3 Sv. mil).
Invånarnes antal i stadens mest blomstrande period
180,000, hka bodde i 10,000 hus l. gårdar.
Ἄστυ (så kallades Athen κατ’ ἐξοχήν) var genom
de ⅔ Sv. mil långa murarne (μαχρὰ τείχη l. σκέλη)
förenad med sina 3:ne hamnar: den sydligaste
Φάληρον, längre NV. Μουνυχία och vidare åt
NV. Πειραιεύς, hkn bestod af 3:ne vikar:
Κάνθαρος, Ἀφροδίσιον (äfn Πειραιεύς) och Ζέα.
Ἀθηναῖος (α), ον patron. (af fgde) Atheniensisk,
subst. Atheniensare l. Athenare; Athenienska
benämndes vanligen Ἀττική för att icke
compromettera Ἀθήνη, Minerva, som äfn hette
Ἀθηναία. Act. 17: 21, 22.
ἀθλέω, ησα (ἆθλος ὁ pro ἄεθλος — af ἄω andas,
flåsa — arbete, hvarvid man flåsar, tungt arbete,
kamp) inlåta sig i en täflingskamp, kämpa 2 Tim.
2: 5 (bis) — med en täflingskamp jemföres ofta
de christnas lefnadslopp.
ἄθλησις, εως, ἡ (fgde) kämpning, kamp Hebr.
10: 32. *
ἀθροίζω, οίσω; οισμαι (ἀθρόος, ον — ἀ 2, θρόος
larm, sorl af θρέομαι låta skalla l. ljuda —
sorlande, ss. en folkmängd s. är samlad, deraf
samlad, församlad) samla, församla; ‖ Tisch. Cod.
Sin. Luc. 24: 33. *
ἀθυμέω (ἄθυμος modlös, feg, försagd, s. fäller
modet af ἀ 1, θυμός) vara modlös, försagd Col. 3:
21 (genom en orättvis behandling blifva barnen
försagda och liknöjda ss. Bengel säger: »fractus
animus pestis juventutis»). *
ἀθῷος, ον (ἀ 1, θῳή faststäldt straff, plikt af θέω,
τίθημι) ostraffad, ostrafflig, oskyldig αἶμα Mt.
27: 4, ἀπό τινος Mt. 27: 24 i ngt.
αἴγειος, α, ον (αἴξ, αἰγός bock, get af ἀΐσσω springa
fram, stöta till) af get; αἴγ. δέρμα getskinn l.
-hud Hebr. 11: 37. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
