Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Α - ἀκυρόω ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
ά χυοιίω
\ Iλεςανάρινυς
Paulus till Ephesus och var der, när Paulus skref
sitt första bref till Corinthierne; men då Paulus
(59) från Corinth skref till Romarne, var han åter
i Rom, der den christna församlingen hade lians
hus till samlingsställe. Enligt 2 Tim. 4: 19
måste Aqvila (efter år 62) hafvit åter lemnat Rom
och begifvit sig till Ephesus. Hans öfriga öden
äro obekanta.
άχυρόω, ω a a. (a 1, χυρόω) göra ogiltig, afskaffa,
upphäfva Mt. 15: 6 al.
άχωλότως, adv. (αχώλυτός, obehindrad af a. 1, χω-
λόω) obehindradt, utan hinder Act. 28: 31.
αχων. o’jaa, ov (qsi ά.έχων af à \, εχών) ofrivillig,
af tvång 1 Cor. 9: 17. *
αλάβαστρο]/, ου. τό äfn -ος. ό och ή (stam oviss)
alabaster, en kalkstensart, sedan en deraf arbetad
dosa 1. flaska. Man sönderbröt sådana oljoflaskor,
emedan öppningen var förseglad till ett tecken
att innehållet var äkta. Mt. 26: 7 al.; ål. μύρου
våp ο ου τζιστιχης -ολ.υτελοϋς Mc. 14: 3 en
alabasterdosa med olja af oförfalskad dyrbar nardus.
αλαζονεία, ας, η (följ.) skryt, prål, högfärd του βίου
1 Joh. 2: 16 lefvernets högfärd (den 3:djc af de
der uppräknade hufvudsynderna, se εττιΜυμία).
skräfleri, stortalighet Jac. 4: 16.
αλ,αζών, όνος, o, η (ά.λη irring, ett kringirrande
lefnadssätt) kringirrare, kringstrykarc, skräflare,
storskrytare Rom. 1: 30, 2 Tim. 3: 2.
αλαλάζω (onomatop. ord af άλαλά, hurra, härskri)
hurra, upphäfva ett härskri; i allin, skria, tjuta
Mc. 5: 38, larma, skrälla 1 Cor. 13: 1.
άλ.άλητος, ov (a 1, λαίητός adj. vble af λαλέω)
outtalad, outsäglig; στεναγμό\ al. Rom. 8: 26
suckar, hks betydelse inga ord förmå uttrycka.
άλαλος, ov (o. 1, λα λ έ oj) icke talande, mållös, stum
Mt. 7: 37 al. ,· anm. ofta förblandas dämonen med
den af honom besatte.
άλας. ατος. τό (άλς. ό) sal, salt, Mt. 5: 13 al.,
το ά.λα.ς της γης 1. c. jordens salt (bilden tagen
af saltets bibehållande ocli skyddande egenskap
emot förruttnelse); äfn fm ur l. vishet, klokhet άλ.α,τι
■ηρτυμένος Col. 4: 6 se άρτύω; anm. saltet i
Palæstina var icke, ss. vårt, kokt 1. uppgräfdt
utan af bituminös art, hfre det lättare förlorade
sin egenskap att krydda (έρ,ωραίνετο).
αλείψω, φα. (trol. af a. 2 och λίττος. τό lett, olja.
talg) smörja, bestryka (se χρίω) Mt. 6: 17 al.;
med. smörja 1. insmörja sig; smörjningen med olja
Mc. 6: 13 är blott att anse ss. symbol till sj.
helningsakten, för att neml. derigenom väcka
förtroende hos den sjuke; men annars äfn ss. ett
naturligt medel, likt förberedde lidandet vid den
undergåfva, s. de förste christne fått sig
anförtrodd Jac. 5: 14 (på likt ställe den Catholska
Kyrkan hufvudsakligen, ehuru orätt, grundat sitt
7:de sacrament »den sista smörjeisen»; men häraf
qvarstår dock en uppfordran att till de sjuke
tillkalla den i församlingen förordnade HERrans
tjenare, på det han åt Honom må i bönen
öfverlemna den sjuke ined hela hans lekamliga och
andeliga nöd).
άλ.εχτοροψωνία. ας. η (följ. <ρωνη) tuppgäll,
utmärker Mc. 13: 35 3:dje nattväkten (emellan 12—3).
Anm. Judarne hade, liksom Grekerne, i början
blott 3 nattvakter, men, sedan de kommit under
Romarne, räknade de 4, se 1. c.
άλέχτωρ, ορος, ό (à 1, λ,έχτρον liggställe, bädd af
λέγω — utan bädd, sömnlös) tupp, »hane» Mt.
26: 34 al.
’Αλ.εξανδρεύς, έως, ό nom. gentile, Alexandrier, fr.
Alexandria, ’Αλεξάνδρεια; denna stad var
hufvud-och residencestad i Ægypten i Ptolomæernas tid,
anlagd af Alexander clen store på en smal
landtunga, som skiljer sjön Mareotis från Medelhafvet,
nära ön Pharus, stor, med rymliga hamnar,
välmående, vidtberöiml ss. vetenskapernas säte och
talrikt befolkad (i sin mest blomstrande period
med 300,000 fria invånare). Äfven ett betydligt
antal Judar hade, efter Jud. statens förstöring,
nedsatt sig der (de bebodde 2 qvarter af de 5,
hvari staden var delad) och njöto full
religionsfrihet jemte många andra förmåner; Alex. var ock
medelpunkten för de Ægypt. Judarnes
græcise-rande lärdom. — Bv°’°;m äst ären skall hafva hetat
ι OD
Αεινοχράτης och hafva anlagt staden i form af
en macedonisk χλ.αμύς: längsutåt kusten höll den
30 stadier (i Sv. mil) i längd ocli hade på de
smalaste ställen 7—8 stadiers bredd. — fkmr
Act. G: 9, 18: 24.
’Αλεξανδρινός. η. ov. äfn -ινός, η. όν (se fgde)
Alexandrinsk, härstammande I. kommande från
Alexandria, -λο’ιον Άλ. Act. 27: 6. 28: 11. De
.Egyptiske copvaerdicskcppen, i synn. de som
förde spannmål (σιταγωγά). voro mycket stora och
ståtligt bygda: de seglade vanligen dirccte (på fä
dagar) till Italien, men vid ogynsam vind foro
de under skygd af de Syriska ocli M. Asiatiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
