Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ε - ἐγκοπή ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ίγχοπη
remsa, band, snöre, knut) inknyta, -binda, -snöra
sig uti ngt τι, sätta fast åt sig (en klädning),
την ταπεινοφροσυνών 1 Petr. 5: 5 insnören eder
uti 1. fastbinden vid eder ödmjukhetsdrägten (så
att den genom intet våld kan afdragas eder).
εγχοπή, ής, ή (följ.) inhuggning, inskärning, binder,
διδόναι εγχ. 1 Cor. 9: 12 lägga hinder i vägen
τινι för ngt.
έγχόπτω, ενέχοφα (χότίτω) slå 1. hugga in, stänga
vägen, lägga hinder i vägen, deraf trop. hindra
τινά 1 Thess. 2: 18, τινά τίνος Rom. 15: 22
ngn från ngt; med μη och infin. Gal. 5: 7 (eg.
stängde vägen för eder så att J icke d. ä.
hindrade eder att); uppehålla Act. 24: 4; pass.
hindras 1 Petr. 3: 7 || εχχόπτεσθαι.
εγκράτεια, ας, ή (εγκρατής) sjelfbehei-rskning,
återhållsamhet, i synn. kyskhet Act. 24: 25 al.
έγχρατεύομαι (följ.) vara återhållsam, styra sina
begär πάντα 1 Cor. 9: 25 på allt sätt, ουκ εγκρ.
1 Cor. 7: 9 vara oåterhållsam.
Εγκρατής, ές (εν, κράτος) s. har ngn 1. ngt i sin
makt, är mäktig 1. herre öfver ngn τινός, öfver
sig sjelf, återhållsam Tit. 1: 8.
Εγκρίνω, ενέκρινα (κρίνω) införa (i en catalog),
inräkna, räkna till 2 Cor. 10: 12; anm. ursprungl.
bemärkelsen skall vara att antaga 1. gilla
råds-herrar och athleter.
έγχρύπτω, ενέχρυφα (κρύπτω) gömma, slå, hälla uti
Mt. 13: 33, Lc. 13: 21.
έγκυος, ov (εν, χύω hafva uti sig, i synn. lifsfrukt,
vara drägtig, hafvande) hafvande Lc. 2: 5.
εγχρίω; ενεχρισάμην (χρίω) ingnida, insmörja Apoc.
3: 18 med dubbel accus. (se κολλούριον). *
εγώ, εμού, äfn kortare form μου o. s. v. ego, jag
Mt. 2: 6 sæpissime; nyttjas äfn ss. bejakning ja,
då likväl ett verbum måste förstås under ss. Mt.
21: 30 εγώ scil. ύπάξω 1. έργάσομαΐ: τί εμοι
χα.\ σοι Mt. 8: 29 al. (se τις); ιδού εγώ Act.
9: 10 si (här är) jag! Anm. Personalpronornina
utsättas i synn. för eftertrycks skull.
εδαφίζω, ιώ (följ.) egentl, kasta till marken, sedan
stampa fast och jemn, jemna med jorden; Lc.
19: 44 eger en viss Zeugma rum: de skola jemna
dig (staden) med jorden och sträcka dina barn
(innevånare) till marken. *
έδαφος, εος, τό (έδος säte) grund, grundval, jord,
mark Act. 22: 7; äfven golf.
εδραίος, a, ov, äfven 2 änd. (εδρα säte) sittande,
stillasittande, fast trop. 1 Cor. 7: 37 al.
d 87
† εδραίωμα, ατος, τό (εδραιόω göra fast, fästa af
fgde) grundfäste, grundval της αληθείας 1 Tim.
3: 15 se στύλος. *
Έζεκίας, ου, ό (Η^ p ] Γι Jehovas styrka) Hiskia, Alias’
son och efterträdare 725—696 f. Chr., en from
och gudfruktig konung. Se 2 Reg. 18—20, 2
Chron. 29—32; fkmr Mt. 1: 9. 10.
† εθελοθρησκεία, ας, ή (följ., θρησκεία) sjelfvald
(icke af Gud påbuden) dyrkan (i synn. af englar)
Col. 2: 23 (se πλησμονή). *
εθέλ,ω, se βέλω.
εθίζω; εϊθισμαι (εθος) vänja; pass. vänjas, ρ. ρ. ρ.
vara van, pläga; χατο. τό εϊθισμένον του νόμου
Lc. 2: 27 enligt den plägsed 1. det bruk s. lagen
föreskrifver.
εθνάρχης, ου, ό (έθνος, άρχων) folkfurste, ethnarch,
præfect — benämning på österländska
generalguvernörer 2 Cor. 11: 32. 1
εθνικός, ή, όν (έθνος) till folket hörande; i N. T.
ss. subst, icke jude, hedning Mt. 5: 47 al.
εθνικώς, adv. (af fgde) på hedniskt, ett med
hedningarne öfverensstämmande sätt; έθν. Gal. 2: 14
inrätta sitt lefnadssätt efter hedningarnes (genom
bordsällskap med dem).
έθνος, εος, τό (följ.) hvarje genom vana förenad,
sammanlefvande mängd — skara, hop, slägte, folk,
folkslag Mt. 20: 25 sæpe; ουκ έθνος Rom. 10:
19 ett icke-folk (ty blott Guds folk var ett
egentligt, idéen af ett folk motsvarande folk); i plur.
= CPiil icke judar, hedningar (så kallade Judarne
alla främmande folk, liks. Grekerna kallade sådana
βάρβαροι) Mt. 4: 15 sæpissime, troligtvis äfven
Mt. 12: 21, Mc. 11: 17; hednechristen Gal. 2: 12.
έθος, εος, τό (följ.) vana, bruk, sed Lc. 1: 9 al.;
plur. stadgar, religionsbruk Act. 6: 14 al.
έθω, blott episkt ocli brukl, i partic., jag är van,
har den vanan, plägar; i dess ställe brukas ett
oregelbundet perf. 2 εϊωθα och plusqpf. ειώθειν
i betydelse af præsens ocli imperf. Mt. 27: 15,
Mc. 10: 1, κατά τό είωθός τινι Lc. 4: 16, Act.
17: 2 i öfverensstämmelse med hvad som är 1.
var vanligt för ngn, efter ngns vana,
ει l:o) villkorspartikel med indic. 1. conjunct., om,
om det är sannt att, om kanhända Mt. 4: 3
sæpissime; el άρα Mc. 11: 13 al. om tilläfventyrs;
ει γε 2 Cor. 5: 3 al. om neml. (likt jag ss. visst
antager) d. ä. då neml. 1. ju; el δε μή 1. μήγε
Mt. 6: 1 al. sin minus, i annor händelse (äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
