Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ι - ἱεροπρεπής ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 ιεροπρεπής
i Salomons tid den yttersta. Dit uppgick man på
en 14 steg hög trappa. Den var omgifven med
murar, utvändigt 40 och invändigt 25 alnar höga.
I dessa murar befunno sig Synedrii sessionsrum,
skolor och en mängd förrådshus. På denna plan
stod almosekistan och offerkistan, der seklarne
inlades. Här stadnade menigheten och emottog
välsignelsen; för qvinnorna var en särskild plats,
qvinnornas förgård Lc. 2: 37 ΓΠΤΙ?,
γυναι-χωνΐτις), som låg ngt lägre än männernas, från
hkn den var afskild genom en vägg. — Här
uppträdde JEsus lärande, här föreställdes Pharisæen
och Publicanen stå och bedja o. s. v. 3:o)
Presternas förgård (C1:-sπ nniyi.|^ipyn iyn)
som låg 15 trappsteg högre än den förra. Denna
inre gård afskildes från den mellersta genom ett
skrank (θριγχός) af 3 alnars (enligt andra 1 alns)
höjd, och lick endast af prester och leviter
beträdas. Här stod Bränuoffersaltaret (θυσιαστήριου,
hkt se), kopparhafvet (den runda cirkeln) en
ofantlig kittel, som i tvärlinea höll 10 alnar och rymde
3000 Batli (= ankaren); den hvilade på 12
kop-paroxar — på hvardera sidan stodo 5 mindre
kopparbäcken, i hka presterna tvättade offerdjurens
inelfvor. I medelpunkten af alla dessa
anläggningar reste sig närmare vestra sidan 4:o) sjelfva
templet (ό ναός), vid hvars ingång 2:ne
koppar-stoder, Jachim och Boas, 23 alnar höga, voro
uppställda. Läget af hela τό ιερόν var
terrassformigt, i det att den ena förgården låg högre
än den andra och templet sjelft aldrahögst, hfre
det kunde ses i hela staden och erbjöd, i
synnerhet vid solsken, en högst praktfull anblick.
För öfrigt anmärkes att i förhuset (se ofvan)
endast funnos 2:ne bord, det ena af marmor, det
andra af guld, på hvilka skådebröden sattes, då
de ut- oc.h inburos, äfvensom att sjelfva dörrarne
till alla 3 afdelningarne af templet (af lika våra
kyrkor utan tvifvel lånat indelningen i vapenhus,
skepp och chor) voro öppna, och till det heliga och
aldraheligaste förhängda med rideauer (förlåter),
af hvilka den sednare var af 3-färgadt silke,
car-mosinrödt, purpurfärgadt och mörkblått. Det var
denna sednare förlåt, som remnade i tu vid
Frälsarens död. I afseende på πτερύγων του ιερού
Mt. 4: 5 se πτερύγων,
’ιεροπρεπής, ες (följ., πρέπει) passande för heliga,
ss. det anstår heliga (χαθώς πρέπει σ.γίοις Eph.
5: 3) Tit. 2: 3. *
Ιεροσόλυμα
’ιερός, ά., όν sacer (af secerno), afskild frän
vanligt bruk, den ingen får nalkas 1. vidröra ( )(
βέβηλος), Gud helgad 1. tillhörig, som står i
sammanhang med Gud och religionen, helig τα. ι.
έργάζεσθαι 1 Cor. 9: 13 förrätta de heliga
handlingarna, τα ι. γράμματα 2 Tim. 3: 15 de heliga
skrifterna, G. T:s skrifter.
Ιεροσόλυμα., ης, ή 1. -ων, τά. 1. Ιερουσαλήμ, ή
indecl. (Ο,^ψη1, enligt Gesenius af Π1 folk 1.
boning och C ίί"’ψ frid, alltså = fridens folk 1.
boning; andra af ega, andra af ΠίΟ se)
Jerusalem, hufvudstaden i Palæstina; kallas af
Turkarne El kods d. ä. den heliga, emedan den
är hufvudstaden i det land, som äfven af dem
skattas högt för fordna under; i äldsta tider hette
den Salem C?ψ, äfven Jehus Dt-?, tills den
eröfrades af David, hvarföre den äfven kallades
Davids stad. De 4 kullar 1. berg, på hvilka
Jerusalem var bygdt, kallades ofta tillsamman Zion
(metonym); dock åtskilde man dem äfven på
följande sätt: 1 :o) Zion i inskränktare mening,
tilllika med Davidsborgen och öfra staden, ή άνω
πόλις; 2:o) Akra med nedra staden, ή χάτω
πό-λις; 3:ο) Moriah med templet och 4:o) Bezetha
med nya staden, ή νέα. πόλις, först viel
tilltagande befolkning bebyggd, der Herodes’ palats låg.
Emellan öfra och nedra staden drog sig den med
hus bebyggda Ostmakarnes dal ή τ ιόν τυοοποιών
ψάραγξ, tyropoeum, från Ν.Υ. till S.O. och
källan Siioah. Tempelberget stötte genom borgen
Antonia till nedra staden och sammanhängde med
den öfra genom en brygga. Staden, hvilkens
omkrets enligt Josephus utgjorde 33 stadier, var
omgifven med murar, och 7 1. 8 portar ledde ditin.
Öster om Moriahberget låg Kidrons 1. Josaphats
dal; söder och sydvest Hinnoms dal; vester om
Zion låe· dalen Gihon. Invånarnes antal lär under
v C
stadens mest blomstrande period hafva stigit ända
till 120,000. Märkvärdiga byggnader, utom
templet, voro i synnerhet: a) Borgen Antonia, uppförd
af Johannes Hyrcanus, men utvidgad och
förskönad af Herodes och till M. Antonii ära kallad
Antonia; den låg på en brant klippa af 50 alnars
höjd N.Y. om templet; b) Herodes palats
präktigt bygdt af marmor N.O. om öfra staden.
Staden låg i förhållande till det öfriga landet mycket
högt, hvarföre en resa dit verkligen var ett
uppåtstigande, άναβαίνειν. — Med Jerusalem i N. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
