Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Λ - λεπρός ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
λεπρός
Ægypten. Den närmare beskrifningen blefve for
vidlyftig, derföre blott några drag: sjukdomen
anfaller i synnerhet fötterna, som uppsvälla, förlora
böjligheten och på visst sätt likna elephanters
(hvaraf benämningen); uti Indien kallas ock
sjukdomen tjocka foten. — 2:o) Hvita spetälskan, λ.
λευχή, Barras, ηνΊϋίρ hvit som snö;
denna herrskade ibland Hebræerne (Exod. 4: 6,
Numeri 12: 10, 2 Beg. 5: 27) och kallas
derföre af läkarne lepra Μ o sa i c a. Den
charakte-riserar sig genom hvita fläckar och äfven den
öfriga huden är onaturligt hvit (krithvit), eller lik
ett otidigt foster, hvarmed Aron jemför sin
spetälska syster Miriam (Num. 12: 12). Slår denna
spetälska ut öfver hela kroppen, så är, enligt
Moses (Levit. 13: 13) »den spetälske ren», tv
giftämnet har på en gång uttömt sig. Detta
utslag öfvergår i arf på hela slägter ss.
Kaker-lalcer, Albinos, Critiner. — 3: o) Svarta
spetälskan, äfven Barras, λειχήν άγριος HD^ 1. CjH
klåda, utslag, skiljer sig mindre från andra arter
af hudsjukdomar — och heter äfven i sitt första
stadium ψώρα skorf 1. χνησμός klåda, utbildar
sig sedan till Radesyge. Bedan Origines hänförde
Jobs spetälska till denna klass — andra åter till
Elephantiasis. — 4:o) G utta ro sea i
medeltiden; denna sjukdomsart fkmr ej i Bibeln — Ifrån
dessa orena arter skiljer Moses den rena
spetälskan Levit. 13 cap. — De sjuke måste hålla sig
afsöndrade från andra menniskors umgänge Lc.
17: 12, dock fingo de fritt gå omkring Mt. 8:
2 al., och till och med infinna sig i synagogorna.
Den som blifvit fri från spetälskan måste
underkasta sig vissa reningshögtidligheter under
presternas ledning (Levit. 14 cap., jfr Mt. 8: 4); den
förberedande reningen beskrifves Levit. 14: 4—8,
derpå följde den andra religiösa akten v. 9—32
efter 7 dagars förlopp, hvarvid den tillfrisknade
skulle raka allt håret och tvätta kropp och kläder
och frambära skuld-, synd- och brännoffer; fkmr
Mt. 8: 3, Mc. 1: 42, Lc. 5: 12. 13.
λεπρός, ά., όν (qsi λεπερός af λ,έπος, se λεπίς) full
af fjäll, skorf, skroflig, skabbig, spetälsk Mt. 8:
2 al.; de kallades äfven så, sedan de blifvit
helbregda Mt. 26: 6, Mc. 14: 3.
λεπτόν, οΰ, τό (egentl, neutr. af adj. λεπτός
af-skalad, tunn, fin, liten, ringa af λέπω skala —
scil. νόμισμα.) ett litet mynt, \ af χαλχοΰς och
Λευϊτιχός 187
svarande mot vårt runstycke; 2 λ. voro = en
χοδράντης enligt Mc. 12: 42; fkmr äfven Lc.
12: 59, 21: 2.
Λευ’ί och Λευΐς, ό, accus. Λευΐν ("Μ b af Π ib fästa
sig vid, åtfölja) Levi l:o) Jacobs och Leas son
Hebr. 7: 5. 9, Apoc. 7: 7. — 2:o) Melchi son
Lc. 3: 24. — 3:o) Simeons son Lc. 3: 29. —
4:o) Alphæi son, densamme som ock hette
Mat-thæus (Mt. 9: 9) Mc. 2: 14, Lc. 5: 27. 29.
Λευίτης, ου, ό nom. gentile af fgde,
Levit; Leviter i vidsträcktare mening hette
samtlige Levis efterkommande, hvilka utgjorde en
särskild stam af Israelitiska folket och icke egde ngt
O O
af jorden, men uti inskränktare mening de grenar af
denna stam, hka icke voro af Arons familj (hvaraf
presterna voro), d. v. s. de som härstammade från
Gerson, Kaliat och Merari (Num. 3 cap.). Dessa
användes ss. en särskild corps vid
centralhelgedomen till presternas biträde vid de förrättningar,
hvilka icke 1. åtminstone icke uteslutande ålågo
presterna d. v. s. som icke verkställdes vid altaret
och medelst de heliga kärlen. På tåget genom
öknen måste de taga ner och sätta upp det heliga
tabernaklet, bära förbundsens ark och de heliga
kärlen. Sedan gudstjensten fått en fast plats,
tillkom dem att bevaka, öppna och stänga
helgedomen, sörja för dess och de heliga kärlens
renhet, tillreda skådebröden, hafva (gemensamt med
presterna) uppsigt öfver tempelförråderna, förrätta
vocal- och instrumentalmusiken vid gudstjensten,
biträda presterna vid offerdjurens slagtniug,
dervid upptaga blodet och framhålla det för presterna
till bestänkning o. s. v. —■ Man indelade dem
efter tjenstgöringen i 4 klasser: l:o) Presttjenare
ίεροδοΰλοι 24,000; 2:o) Dörrvaktare θυρωροί 1.
πυλωροί 4000; 3:o) Sångare och Musici
ίερο-φάλτα.ι 1. υμνωδοί 4000; 4:o) Domare och
Embetsmän 6000. — För tjenstgöringen i
helgedomen voro de, liksom presterna, indelade i 24
Ephemerier (se εφημερία), hvilka aflöste hvarandra
hvar 8:de dag. De bodde i 35 städer, hka jemte
deras gebit voro dem tilldelade och lågo spridda
i 9 stammar på denna och andra sidan Jordan
(i Juda, Benjamin och Simeon funnos inga); fkmr
Lc. 10: 32 al.
Λευίτιχός, ή, όν (fgde) Levitisk ιερωσόνη Hebr. 7:
11 prestadöme; detta var enligt Mosaiska
lagstiftningen medelpunkten för hela religionsförfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
