Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
μετοικίζω
μετοικίζω, ιρκισα (οΐκίζω bygga, grunda af οίκος)
ändra bostad, förflytta (i, synnerhet om nybyggare)
τινά εις τι Aet. 7: 4. 43.
μετοχή, iyc, ‡ (se följ.) deltagande, delaktighet,
gemenskap, r/c μ. δικαιοσύνη και ανομία 2 Cor.
6: 14 hvad gemenskap hafva rättfärdighet och
orättfärdighet? hvad hafva de gemensamt? —
anm. Grammatici kalla participium μετοχή, och
som Grekerne mycket begagna participier,
kallades de ψιλομέτοχοι. *
μέτοχος, ov (μετέχω) som har med 1. del uti,
deltagande, delaktig τινός Hebr. 3: 1. 14, πνεύματος
αγίου Hebr. 6: 4 (af den H. Andes kraft till
helgelse), παιδείας 12: 8 uti aga; ss. subst, med- 1.
stallbroder, kamrat Lc. 5: 7, Hebr. 1: 9.
μετρέω, ησα; ηθήσομαι (μέτρον) mäta (om torra
och våta varor), καλάμω Apoc. 11: 1. 2, 21:
15—17 ined inätstaf (se κάλαμος), ut-, af-,
tillmäta εν τινι Mt. 7: 2 al. med ngt; uppskatta
εαυτούς έν εαυτοϊς 2 Cor. 10: 12 mäta 1.
uppskatta sig sjelfva efter sig sjelfva (»ty vi driste
icke att räkna oss till 1. jemföra oss med vissa
ibland dem som berömma sig sjelfva; utan de, i
det de mäta sig efter sig sjelfva och jemföra sig
med sig sjelfva, äro oförståndige, vi deremot skola
icke berömma oss utan tal och mått, utan o. s. v.»).
μετρητής, ού, b (fgde) egentl, mätare, sedan mått,
det högsta för våta varor, metretes = 12 χόες
och 144 κοτύλαι, var = βάτος (hkt se) = § af
μέδιμνος (det största mått för torra varor = ^
Svensk tunna) = 72 flaskor = en ankare, 15
Sv. kannor; Joh. 2: 6. *
μετριοπαθέω (se följ., πάθος) hålla måtta i lidelser,
måttligt 1. någorlunda hafva medlidande med,
öfverse τινί med ngn Hebr. 5: 2; anm. genom detta
ovanliga ord torde betecknas en olikhet med
Frälsarens συμπαθεΐν i 4: 15, emedan man annars
icke kan inse orsaken, hvarföre icke samma ord
här begagnas. *
μετρίως, adv. (af μέτριος måttlig, medelmåttig af
följ.) måttligt, medelmåttigt; ού μ. icke
medelmåttigt 1. litet = högligen Act. 20: 12. *
μέτρον, ου, τό l:o) mått, måttstock, mätningskärl
Mt. 7: 2 al., καί ύμείς πληρώσατε–-υμών
Mt. 23: 32 fyllen äfven J edra fäders mått
(fylleri äfven J det mått, med hvars fyllande edra
fäder voro sysselsatta — detta syndamåttets
fyllande skedde genom JEsu och Hans sändebuds
dödande), ουκ έκ μ. — ου μετρίως Joh. 3: 34
μ:η 205
icke efter mått 1. medelmåttigt d. ä. omätligt, i
liela fullheten (gifvandet är omätligt, men
emottagandet beror på hvars och ens receptivité och
är derföre begränsadt hos alla andra än Frälsaren,
hos hkn denna receptivité är fullkomlig; hvarföre
ock ingen annan, ss. Han, τά ρήματα, τού Θεού
λαλεί-, enligt andra: icke efter mått — Gud är
icke beroende af 1. bunden vid mått, utan Han
gifver den ena mer, den andra mindre o. s. v.).
—-2:o) mått, ss. det af- 1. tillmätta, grad μ. πίστεως
Rom. 12: 3 trons mått (större 1. mindre grad af
tro på Christum), μ. τής δωρεάς τού Χού Eph.
4: 7 måttet af Christi gåfva (allt eftersom Chr.
tilldelat den ene ett större, den andre ett mindre
mått af sin gåfva), μ. τής ήλικίας–-Χού
Eph. 4: 13 måttet hvilket man uppnår med
inträdet i den ålder, då man undfår Christi fullhet,
μ. τού κανόνος 2 Cor. 10: 13 (se κανών),
μέτωπον, ου, τό (μετά, ώψ) panna Apoc. 7: 3 al.
μέχρι 1. -ις (samstammigt med μήκος, μακρός)
ursprungligen under 1. under det att (duration) fkmr
ej i N. T., utan dels a) ss. præpos. med genit. i
betydelsen: tills (om rum och tid), intill, ända till
Mt. 13: 30 al., dels b) ss. conjunction till dess att,
så länge till dess med conjunct. Eph. 4: 13.
μή, partic. negat., ne, icke, att icke, på det att
icke — nekar vilkorligt, medelbart, subjectivt,
sjelfva tanken 1. satsen (ού deremot ovilkorligt,
objectivt, ordet framför hkt det står — se ού);
nyttjas dels l:o) ss. osjelj’ständig partikel d. v. s.
efter andra ord ss. ει, έάν, είγε, όπως, Ίνα, ώς,
ώστε, δς, fi’στις, δσος, äfven efter ett nekande
verb framför infinit. (utan att i svenskan
öfversättas) ss. κατέχω τού μή Lc. 4: 42, κωλύω Act.
10: 47, μετατί&ημι Hebr. 11: 5 o. s. v.; efter ού,
då det förstärker negationen: alldeles icke, på intet
sätt och vis, och står vanligen med aor. conjunct.
ss. Mt. 5: 18 al., men äfven stundom med fut.
indicat. ss. Mt. 16: 22 al. (i synnerhet i nyare
editioner) — dels 2:o) ss. sjelfständig: a) ss.
conjunction: att icke, på det att icke ■—· oftast med
conjunctivus vanligen aor. ss. Mt. 24: 7 al.; men
äfven med fut. indicat. t. ex. Mc. 14: 2, Col. 2: 8,
och med præs. indicat. Lc. 11: 35 (indicat.
innebär en förmodan, att det befarade verkligen eger
rum) se vidare μήποτε; efter verba timendi
betyder μή att ss. Act. 23: 10 al. —· b) vid
förmaningar 1. förbud: icke — står med præs. imperat.
ss. Mt. 6: 16 al. 1. aor. conjunct. Mt. 6: 13 al. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>