Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
ουχέτι
δτι (egentl, neutr. af όσης, liksom quod af qui;
annars anses uti, ut derifrån härledas)
conjunc-tion a) att Mt. 2: 16 sæpissime; τί ΰτι Lc. 2: 49
al. 1. τί γέγονεν δτι Joh. 14: 22 hvad är det 1.
huru kommer det till att = hvarför? äfven δτι
ensamt Mc. 2: 16 (Tisch.). — b) derföre att,
emedan Mt. 2: 18 al., ty Mt. 6: 5 sæpe, då ju
t. ex. Eph. 2: 18. — c) nyttjas stundom vid
början af oratio directa, utan att öfversättas, då det
svarar emot colon ss. Mt. 2: 23 al. — d) ουχ
δτι se ού; ώς δτι 2 Thess. 2: 2 liksom om,
deremot 2 Cor. 5: 19 ty.
δτου — ούτινος, genit. af δστις, hkt se.
ou (correlat. till πού) egentl, genit. af δς; a)
hvarest, der Mt. 2: 9 al.; b) hvarthän, dit (genom
ett slags attraction — likaså i profangrek. vid
verba motus; jfr δπou) Mt. 28: 16, Lc. 10: 1 al.
ou, oux, ουχ non, icke (nekar ovilkorligt, objectivt
— vanligen ordet framför hkt det står, μή
deremot satsen — se μή) Mt. 1: 25 sæpissime;
fördubbladt stärker det negationen ss. Mt. 5: 37,
2 Cor. 1: 17 (se ναι); ou μή stärker äfven:
alldeles icke, på intet sätt och vis Mt. 5: 18 al.
(egentl, står det st. ου δέδοιχα μή och derföre)
vanligen med conjunct. aor. 1. c. al., men äfven
med indicat. /utur. ss. Mt. 16: 22 al. (se μή),
Gal. 5: 16 bör ου μή τελέσψε tagas imperativt;
ου μόνον — άλλα. xai 1. blott αλλά icke blott —
utan äfven 1. utan (se μόνον och αλλά); ουχ δτι
— άλΐ’ δτι Joh. 6: 26 al. icke derföre att —
utan derföre att, ουχ δτι — αλλ’ Ίνα 2 Thess.
3: 9 icke derföre att — utan på det att, ουχ
δτι — άλλά Joh. 7: 22 al. — ou λέγω δτι —
άλλά jag säger icke 1. det är icke min mening
att — utan, ουχ δτι åtföljes äfven af δέ Phil.
3: 12 och γάρ Phil. 4: 11. — a) vid frågor (då
det ock vid öfversättning i svenskan ställes in i
meningen t. ex. är det icke sannt? hvaremot μή
sättes i början: icke är det sannt?) fordrar det
jakande svar och kan äfven öfversättas med:
månne icke? Mt. 6: 26 al.; i afseende på μή oux
se μή. — b) vid svar betyder det nej och är
accentueradt ou Mt. 13: 29 al.
ούά, interjection, v ah! bab! ha! i profangrek. utrop
af förundran och häpnad, i N. T. af afsky och
förakt Mc. 15: 29. *
ούαί, interjection, væ, ve, utrop af smärta och
förtrytelse, absol. Lc. 17: 1 (scil. έχείνω), vanligen
med dat. Mt. 11: 21 sæpe, en gång med tiomin.
Apoc. 18: 10 (möjligen deraf förklarligt, att σοι
är utelemnadt, och tiomin. står st. vocat.);
nyttjas äfven ss. subst, ή ούαί — ή ΘΧϊφις ve,
vedermöda Apoc. 9: 12, 11: 14, äfven ούαί μοί έστιν
1 Cor. 9: 16 ve är åt mig d. ä. gudomligt straff
är min lott.
ουδαμώς, adv. af (ούδαμός — ουδέ, ό.μός en,
någon — icke en gång en) på intet sätt, ingalunda
Mt. 2: 6. *
ουδέ (ou, δέ) a) egentl, men icke, och icke, också
icke, icke eller (i sammanhang med en negation)
ss. Mt. 5: 15 sæpe — anm. att ουδέ och ούτε
omvexla i editionerna; b) till och med icke, icke
en gång, ne quidera Mt. 6: 29 al.; άΐλ! ουδέ
Lc. 23: 15 al. nej icke en gång; ουδέ εις och
ουδέ εν Act. 4: 32, Mt. 27: 14 icke en gång
en 1. ett enda nekar starkare än ουδείς, ουδέν,
ουδείς, ουδεμία, ουδέν (ουδέ, εις) icke en gång en,
ett, ingen, intet a) ss. adject. med substant. Lc.
4: 24 al.; b) ss. substant. med genit. Mc. 11: 2
al., eller absol. Mt. 6: 24 al.; ουδέν intet,
ingenting Mt. 10: 26 al., af iutet värde, ingen
betydenhet Mt. 23: 16. 18 al., 1 Cor. 7: 19 (Zeugma
— men hållandet af Guds bud scil. έστί τι är af
värde), εις ουδέν γενέσθαι Act. 5: 36 blifva till
intet, tillintetgöras, omkomma, εις ούδ. (Tisch.
ουδέν) λ,ογισθήναι Act. 19: 27 räknas 1. aktas
för intet, accus. ουδέν i intet afseende ss. Act.
25: 10 al. — Anm. Efter en föregående negation
i samma sats förlorar ουδείς, äfvensom andra
sammansatta ord af ou, enligt grekiska språkets art
sin egen nekande kraft t. ex. ουχ είδον ουδέποτε
ούδένα jag har icke någonsin sett ngn o. s. v.;
för öfrigt gäller om skillnaden emellan ούδείς och
μη δ εις detsamma som om den emellan ού och μή.
ουδέποτε, adv. (οόδέ, ποτέ) icke en gång någonsin.
aldrig Mt. 7: 23 al.
ούδέπω, adv. (ουδέ, πώ) icke en gång ännu, ännu
icke, non dum Lc. 23: 53 al. ούχ ούδείς ούδέπω
1. c. icke ngn ännu (se ούδείς anm.),
ουδείς, ούθέν oattiska former = ούδείς, ουδέν,
men som förekomma i jS~. T. på några ställen, i
synnerhet i nyare editioner.
o<jx, se ού.
ουχέτι, adv. (ουχ, έτι) icke vidare, icke mer Mt.
19: 6 al., icke åter 2 Cor. 1: 23; skrifves äfven
åtskildt — anm. efter en föregående negation i
samma sats förlorar det sin egen negativa
betydelse ss. Mt, 22: 46 al. (se ουδείς aum.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
