Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
σανίς
besök taga af sig dem i förstugan (liksom vi
galoscher), utom vid påskmåltiden, på det man måtte
framställa sig i fullkomlig resdrägt; ty på resor
och vid utgående påtager sig hvarje
ordentlig-man sina fotplagg. Då det med denna
fotbeklädnad var naturligt, att fötterna blefvo fulla af dam
och stoft, så kan man deraf förklara sig den
idke-liga fottvagningen. Sandalerna voro ursprungligen
= υποδήματα, se dock detta ord; förekommer
Mc. 6: 9, Act. 12: 8.
σανίς, ίδος, ή bräde, planka Act. 27: 44. *
Σαούλ, δ indecl. den begärde) Saul, l:o) Ju-
darnes förste konung (1095—1055 f. Chr.), son af
en ansedd Israëlit Kis af Benjamins stam, utmärkt
genom ståtlig kroppsbyggnad (hufvudet högre än
andra); han blef, då folket begärde en konung,
af domaren och propheten Samuel smord dertill
och i Mizpa föreställd folket, som med glädje
hyllade honom. Sauls första lyckliga företag, tåget
mot Ammoniterne, hvilka hårdt ansatte Gilead,
tillvann honom nationen helt och hållet, ocli det
blef nu konungens hufvudomsorg att skydda
landet emot de alltid stridsfärdige Philistæernas
anfall. Blott genom hans son Jonathans djerfva
hjeltebragd blef Philistæiska hären drifven på
flykten och snart fullkomligt slagen; dock kommo de
alltjemt tillbaka, äfvensom Moabiter, Edomiter,
Syner och andra. I ett utrotelsekrig mot
Aina-lekiterne ådrog sig konungen propheten Samuels
förebråelse, derföre att han icke helt och hållet
åtlydt HEllrans genom Samuel honom gifna
föreskrift att gifva allt det fångna till spillo.
Propheten vände sig nu ifrån Saul och smorde på
HERrans befallning- David till konung. De
hjelte-dater David utförde ådrogo honom Sauls afund,
och denne stod sedermera efter hans lif. Slutligen
blef i ett krig emot Philistæerna Sauls här slagen
och hans 3:ne söner stupade; hvarefter han sjelf,
trött vid lifvet, störtade sig på sitt eget svärd.
Sauls historia finnes utförligt framställd 1 Sam.
8 cap.—2 Sam. 1 cap.; fkmr Act. 13: 21. —
2:o) Aposteln Pauli Judiska namn före hans
omvändelse (äfven Σαύλος, hkt se — se ock Παύλος)
Act. 9: 4. 17 al.
σαπρός, ά., όν (σήπω, εσάπην) rutten, skämd, af
dålig beskaffenhet, dålig, oduglig (i ill
begagnande), ond l:o) i physisk mening, ss. δένδρον Mt.
7: 17 al. murket, skadadt 1. odugligt (neml. att
Σάρεπτα 293
bära god frukt), σαπρά (scil. ίγβύδια) Mt. 13: 48
skämda 1. till begagnande odugliga fiskar. — 2:o)
1 ethisk mening: dålig, oduglig (till uppbyggelse)
σ. λόγος Eph. 4: 29.
Σαπψείρη, ης, ή (antingen af ID ψ skön, eller af
TED se följ.) Sapphira, hustru till Ananias (se
Άνανίας) Act. 5: 1 följ.
σά.πψειρος, ου, ή I1 Ε Q sapphir, en ädelsten af
himmelsblå färg, öfversådd med gyllene punkter Apoc.
21: 19. *
σαργάνη, ης, ή (af obekant derivation) flätverk, korg
2 Cor. 11: 33. *
Σάρδεις, εων, αϊ Sardes, gammal och rik
hufvudstad i Lydien och residens för de Lydiske
konungarne, bland hvilka den rike Cræsus märkes, låg
på en fruktbar slätt vid floden Pactolus och på
norra sluttningen af berget Tmolus 540 stadier
(= 9 svenska mil) från Ephesus; blef sedermera
säte för en Persisk satrap. Efter Antiochus den
stores besegrande kom det i Romarnes händer,
men sjönk snart ned till en ganska medelmåttig
stad; dess invånare voro af gammalt beryktade
för ett utsväfvande lefnadssätt. Der fanns en
Christen församling, till hkn ett af de apocalypt.
sände-brefven är stäldt; fkmr Apoc. 1: 11, 3: 1. 4.
Σάρδινος, ov, Apoc. 4: 3 || följ., hkt se.
Σάρδιος, ov (egentl, adj. af Σάρδεις) Sardisk; δ
sarder, en ädelsten, som brukades till signetringar,
af genomskinlig, eldröd, köttaktig färg (deraf vår
carneol af det Italienska carne, kött); annars skiljes
denna qvinnliga art ifrån den manliga, sard, som
var brunaktig; den förra menas Apoc. 4: 3
(HERrans ansigte lyste med eldens glans och hans talar
var glänsande purpur). *
σαρδόνυξ, υγος, b sardonyx, en blandning af onyx
och carneol (se fgde); onyx liknade till färgen en
nagel (ονυς), genom hvilken köttet genomskimrar,
hade ock mjölkhvita strimmor; alltså var sardonyx
röd och hvitstrimmig Apoc. 21: 20. *
Σάρεπτα 1. Σάρειρίΐα, ων, τά (ΠΕΊ^ smälthytta?)
Zarpath 1. Sarepta, stad i Phænicien 1. rättare
Sidonien emellan Tyrus och Sidon icke långt ifrån
det sednare; märkligt i Bibliska historien för den
fattiga enkan som der bodde och hos hkn
propheten Elias gästade 1 Reg. 17: 9—24; kallas
Σ. Σιδώνος, emedan staden låg inom Sidons
område; fkmr Lc. 4: 26. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
