- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
350

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Φ - φθινοπωρινός ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350 φ&ινοπωρινός

al. τον ναόν 1. c. templet (skedde genom Levitisk
orening, skada på byggnaden och vårdslöshet i
dess bevakning ocli uppsigt), ήθη χρηστά 1 Cor.
15: 33, se ήθος, ούδένα εφθ. 2 Cor. 7: 2 ingen
har jag ruinerat (förderfvat till hans yttre
ställning); φθαρήναι άπό τίνος 2 Cor. 11: 3 co
förderfvas (och bortvändas) ifrån ngt.
φθινοπωρινός, ή, όν (φθινόπωρον den tiden af
året, då όπώρα går till ända, höst == ρετόπωρον,
af φθίνω, se fgde och όπώρα, hkt se) som hör
till hösten, höstlig δένδρα φθ. Jud. 12 höstliga
träd 1. träd otn hösten (hka då mista sina löf). *
φθόγγος, ου, δ (φθέγγομαι) ljud, röst Rom. 10: 18;

ljud, ton 1 Cor. 14: 7 (se δμως).
φθονέω (följ.) afundas, hysa afundsjuka till ngn τινί
(andra τινά) Gal. 5: 26 (neml. de öfverlägsna,
med hka man icke vågar inlåta sig i strid), äfven
Jac. 4: 2 || φονεύετε som är bättre läsart.
φθόνος, ου, δ (φθέω, se φθείρω) afund,
afundsjuka Rom. 1: 29 al., πρός φθ. Jac. 4: 5, se
έπιποθέω.

φθορά, άς, ή (φθείρω, εφθορα) förderf, förstöring,
upplösning, undergång Rom. 8: 21 al., ή
δουλεία τής φθ. 1. c. den uti förderfvet 1.
förstöringen (v. 20) bestående träldomen, θερίζειν φθ.
Gal. 6: 8 skörda förderf (neml. det eviga);
förruttnelsetillstånd, förgänglighet 1 Cor. 15: 42; —

moraliskt förderf ή–-φθορά 2 Petr. 1: 4

det i verlden (herrskande) i den syndiga lustan
grundade förderf, 2 Petr. 2: 12 (der en ordlek
förefinnes med φθορά och det följande
φθαρή-σονται), v. 19.
φιάλη, ης, ή (st. πιάλη af πίνω, έπιον) ilrickeskärl,

bägare, skål Apoc. 5: 8 al.
φιλΛγαθος, ov (φίλης, άγαθός) älskande det goda

1. de goda, vän af det rätta Tit. 1:8. *
Φιλαδέλφεια, ας, ή Philadelphia, stad i Lydien med
en christen församling Apoc. 1: 11, hvilken
berömmes för sin christliga ståndaktighet och
trohet. Staden var uppbyggd af Pergameniske
konungen Attalas Pläladelphus och tillföll Romarne år
133 f. Chr. jemte hela riket Pergamus.
φιλαδελφία, ας, ή (följ.) broder- 1. systerkärlek,
syskonkärlek (kärlek emellan christendomssyskon)
Rom. 12: 10 al.
φιλάδελφος, ov (φίλος, αδελφός 1. -ή) broder- 1.
syster älskande, syskonkär (om andliga 1.
christendomssyskon) 1 Petr. 3: 8. *

Φιλήμων

ψίλανδρος, ov (φίλος, άνήρ) som älskar 1. håller

af sin man 1. make Tit. 2: 4. *
φιλανθρωπία, ας, ή (φιλάνθρωπος
menniskoälskande — φίλος, άνθρωπος) menniskokärlek Act. 28:
2, Tit. 3: 4.

φιλ,ανθρώπως, adv. (se fgde) menniskovänligt, på

ett menniskoälskande sätt Act. 27: 3. *
φιλαργυρία, ας, ή (följ.) penningekärlek,
vinningslystnad, girighet 1 Tim. 6: 10 ής τίνες
δρεγό-ρ.ενοι st. ου scil. αργυρίου. *
φιλάργυρος, ov (φίλος, άργυρος) penningekär, vin-

ningslysten, girig Lc. 16: 14, 2 Tim. 3: 2.
φίλαυτος, ov (φίλ,ος, αυτού) sjelfkär, egoist,
egenkär 2 Tim. 3: 2. *
φιλάω, ήσω, ηχα, ησα. (φίλ.ος) 1:ο) vara vän, kär,
älska, hafva kär τινά Mt. 10: 37 al.; älska, tycka
om, finna nöje uti, hafva behag till τί Mt. 23: 6
al., äfven med infin. Mt. 6: 5; — 2:o) med
och utan στόρ,ατι, kyssa (= χυνέω) Mt. 26:
48 al. —- Anm. Man plägar skilja emellan
αγαπάω, φιλέω, έράω och στ έργω (af hka de 2
sistnämnda icke förekomma i N. T.) sålunda, att
άγαπάω utmärker den minsta graden af kärlek
och στέργω den högsta och ädlaste (kärlek
emellan föräldrar och barn), äfvensom att φιλέω —
diligo och έράω = a mo; se ock άγαπάω.
φίλη, ης, ή, femin. till δ φίλος, väninna Lc. 15: 9. *
φιλήδονος, ov, (φίλος, ήδονή) njutningslysten,
älskande 1. begifven på nöje 1. njutning 2 Tim.

3: 4 φιλ.–-φάόθεοι, denna paronomasi

kan i svenskan så återgifvas: »mera för njutning
lågande, än efter Gud frågande». *
φίλημα, ατος, τό (φιλέω) kyss Lc. 7: 45, 22: 48.
Osterländningarnes, i synnerhet Judarnes sed att
kyssas, då de helsade hvarandra, framkallade hos
de första christna αγιον φ., broders- 1.
syskonkyssen; den kallades αγιον, emedan den icke var
ngn profan utan helig — en bild och ett uttryck
af den christliga syskonkärleken, hvarföre den ock
hette φ. αγάπης 1 Petr. 5: 14 osculum pacis
(1. a mor is), och ett insegel på de christnas heliga
gemenskap; den gafs i synnerhet omedelbart före
den Ii. Nattvardens begående, sedan deu
gemensamma bönen blifvit hållen, och ss. ett insegel
på densamma, orationis siguaculum; fkmr,
utom hos Petrus 1. c., Rom. 16: 16 al.
Φιλήμων, ονος, ό Philemon, en christen i Colossæ,
till hvilken Paulus skref det lilla älskliga
recom-mendationsbrefvet med Oncsimus, troligen från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free