Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Χ - χειρόγραφον ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 χειρόγραφο·/
χειρόγραφου, ου, τό (egentl, neutr. af adj.
χειρόγραφος rued handen skrifven af χειρ, γράφω)
det med handen skrifna, handskrift, handskrifven
försäkran, skuldebref τό χαδ- ηρών γ. τοίς
δόγ-ρασιν Col. 2: 14 det emot oss med (de bekanta)
befallningarne handskrifna, den emot oss
lydande handskrift (= den Mosaiska lagen, hvilken
är skrifven /.aff ημών, emedan dess fordringar
icke kunna af ngn uppfyllas, och är en χειρόγρ.,
emedan menniskorna äro förpligtade att uppfylla
den och den utvisar dem ss. gäldenärer —
borgenären är Gud).
χειροποίητος, ov {χειρ. ποιέω) handgjord, af 1. med
(mennisko)händer gjord 1. uppförd Mc. 14: 58 al.
χεφοτονέω, ησα; ήδην (χειρ. τείνω te η do) räcka
upp handen, säges i synnerhet om valsättet i
folkförsamlingarne (χειροτονία)·, sedan i
allmänhet välja, genom val tillsätta Act. 14: 23, 2
Cor. 8: 19.
χειρών, ov, oregelbunden comparat. till κακός (af
obruklig posit. χέρης — χείριος under ngns
händer) handterligare, medgörligare, beskedligare,
svagare, sämre, värre Mt. 9: 16 al.
Χερουβίμ 1. -ει υ. (C "O Π I?, singul. 21") Γ per
metathesin af "da, fara — q si jumentum
di-vi num) Cherubini, Cheruber, bevingade väsenden
i Hebräiska symboliken, hvilkas gestalter tänktes
sammansatta af menniska, lejon, örn och tjur
(sinnebilder af de högsta krafter i skapelsen:
menniskans vishet, lejonets kraft, örnens snabbhet och
tjurens fruktsamhet) se Apoc. 4: 6 följ. om de 4
djuren; dessa fyrgestaltade väsenden förekomma
först Genes. 3: 24 ss. paradisets väktare,
sedermera vanligen ss. bärande Jehovas thron 1.
vagns-thron (t. ex. Dav. Ps. 18: 11, 80: 2). Enligt
samma föreställning voro 2:ne cheruber anbragta
på locket af förbundsarken i det aldrahebgaste,
mellan hvilkas vingar Jehova tänktes throna Gen.
25: 17 följ. De hade 6 vingar liksom Seraphim
Es. 6: 2; med 2 flögo de, med 2 skylde de sitt
aidete, med 2 sina fötter; deras kroppar voro helt
och hållet fullsatta med ögon Apoc. 4: 6.
Beskrifningen om dem förekommer, ehuru troligen
med någon öfverdrift, i llez. 1 och 10 capp.; —
fkmr Hebr. 9: 5, der de kallas Χ. δόξης
herrlig-hetens Cheruber, emedan de buro den gudomliga
herrligheter Guds synliga uppenbarelse bland
Israëls folk. *
Χίος
χήρα, ας, ή (egentl, femin. af χήρος beröfvad, i
synnerhet sin make, af χάω se χάσμα) enka Mt,
23: 14 al., Lc. 4: 26 är γυνή utsatt; αι όντως
χήραι 1 Tim. 5: 3 (äfven v. 5) som verkligen
äro enkor d. ä. öfvergifna, värnlösa (som sakna
anhöriga); den ursprungliga bemärkelsen synes
ock passa Apoc. 18: 7 (öfvergifven 1. utblottad
är jag icke; ehuru äfven staden kan transl.
kallas enka).
χδές, se εχδές.
χιλίαρχος, ου, ό (χίλιοι, άρχων) anförare för 1.
befälhafvare öfver 1000 man, regementschef, öfverste
Mc. 6: 21, Apoc. 6: 15, 19: 18, i synnerhet
krigs-tribun öfver en Romersk cohort Joh. 18: 12 al.,
se σπείρα..
χιλιάς, άδος, ή (följ.) ett antal af 1000, ett
1000-tal Lc. 14: 31 al., δέκα χ. — decem millia,
είκοσι χ. — v i g i η t i millia 1. c.
χίλιοι, at, a. 1000; /. έτη ώς ήμέρα μία 2 Petr.
3: 8 (här framstår skarpt skillnaden emellan
gudomlig och mensklig tidräkning), χ. έτη Apoc.
20: 2—7 det 1000-åriga riket (χιλιασμός) består
väsendtligen deruti, att Christus med de sina
dömmer och regerar, och att satan är bunden, d. ä.
uti de trognas andliga frihet och segerrika kraft
emot synden; dermed är dock icke sagdt, att hos
alla enskilda menniskor den onda böjelsen är
utrotad och det goda segraude utan sedlig kamp,
ty detta rike är ännu jordiskt; men hvad
patri-arkverlden hade lycksaligt och apostlaverlden
underbart, skall då återkomma. Hvad den frågan
beträffar: när kommer detta rike? så har man
sammanställt skapelseveckan med en stor verlds
vecka och jemfört sabbatsdagen ined den
1000-åriga verldssabbaten 1. med andra ord 2000 år
förflöto från Adam till Abraham (patriarktiden), 2000
år från Abraham till Christus (G. T:s tid), 2000
år skola förflyta från Christi l:sta ankomst, till
den andra (N. T:s tid) — 6000 år, svarande mot
de 6 skapelsedagarne, hvarefter det 1000-åriga
riket svarar emot den 7:de 1. sabbatsdagen.
Χίος, ου, ή Chios, en mycket fruktbar ö emellan
Samos och Lesbos, hörande till Ionien i Mindre
Asien. Dess förnämsta produkter voro och äro
vin och mastix. Ännu räknas ön af Öster- och
Vesterländningar för ett verkligt jordiskt paradis.
Hufvudstaden hette ock Chios, hade en god hamn
och gällde ännu i Romarnes tid ss. urbs li b era;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
