- Project Runeberg -  Grekiskt-svenskt hand-lexicon till Nya testamentet /
363

(1867) [MARC] Author: Anders Melander - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Χ - χιτών ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

χιτών

sannolikt var Homerus här född; heter nu Scio;
fkmr Act. 20: 15. *
χιτών, ώνος, ό (sannolikt af Π3Π3 —) tunica,
underklädnad, kjortel, lifrock; den var ett slags
skjorta af linne 1. bomull (cattun), ,som bars
närmast kroppen och hvaröfver kastades en vid
mantel (ίμά.τιον), när man gick ut. Den hade armar
och räckte för männer vanligen till knäet och för
qvinnor till fotvristen. JEsus befaller sina
lärjungar Mt. 10: 10, Mc. 6: 9 att icke hafva 1. bära
δύο χιτώνας, hvaraf följer att understundom ss.
på resor och vid arbete 2:ne sådana nyttjades; då
hette den undre ]^D (ett slags skjorta, σινδών,
hkt se); och den öfre ^V’·?, som va1’ ngt längre
(tilläfventyrs επενδύτης, hkt se); förekommer Mt.
5: 40 al.

χιών, όνος, ή (χέω gjuta) snö, i synnerhet den
fallna; den fallande heter νιφάς, νιφετός nix;
fkmr Mt. 28: 3 al.
χλαμύς, ύδος, ή (beslägtadt med χλαίνα, ή tjock
och vid öfverklädnad af λάχνη per metathesin,
lan a, ull) vid och grof öfverklädnad, i synnerhet
för ryttare, ryttarekappa, soldat-, fältherremantel
Mt. 27: 28. *
χλευάζω (χλεύη skämt, spott, hån) skämta, bespotta,

håna, göra narr af Act. 17: 32. *
χλιαρός, ά, όν (χλίω, χλιάω blifva varm 1. mjuk,
smälta) ljum Apoc. 3: 16 (när kallt vatten helt
och hållet genomtränges af eld, blir det hett, men
i annat fall ljumt. I detta tillstånd uppväcker
det vämjelse; lika vämjelse uppväcker hos
HER-ren den menniska, sora, nöjd med sig sjelf,
hvarken stöter HERren ifrån sig 1. af Honom låter
sig helt och hållet genomvärmas — se vidare
ζεστός). *

Χλόη, ης, ή (brodd) Cldoë, en christinna i Corinth
1. ock (kanske rättare) i Ephesus, genom likns
anförvandter 1. tjenare, som varit i Corinth, Paulus
fått underrättelse om söndringarne derstädes 1
Cor. 1: 11. *
χλωρός, ά, όν (st. χλοηρός 1. χλοερός, af χλόη den
första gröngula broddén på säd och gräs) gröngul,
ljusgrön, i allmänhet grön Mc. 6: 39, Apoc. 8: 7,
9: 4; äfven blekgrön, blek, gulblek, black Ίππος,
Apoc. 6: 8 (se Ίππος).

χςς 666; ty / är = 600, ξ =■ 60 och ς = 6,
Apoc. 13: 18; otaliga försök hafva blifvit gjorda
med sammansättningar dels af Hebräiska, dels Gre-

χορός 363

kiaka bokstäfver för att utforska det rätta namnet
t. ex Teitan (Titus), N’ron K’sar (kejsar Nero),
Maometis (Mahomed), Apostates (Julianus
Apostata), Gallos Kaisar (kejsaren en fransos),
Na-poleonti ra. ti.; nyligen har en Svensk lärd,
Berggren, offentliggjort sin mening: att Arabiska nairi
net på propheten Muhammed skrifvet med
Grekiska bokstäfver ναββι μουααμμεδ 1. ναββη
μου-ό.μ.μηδ, af hka hvardera motsvarar 666, dermed
betecknas. *

† χοίχός, ή, όν (χους) af grus, stoft, jord, jordisk

1 Cor. 15: 47—49.
χοϊνις, ιχος, ή ett mått för torra varor i synnerhet
spannmål, Tx5 af en μέδιμνος (det största mått
för torra varor — lO| kappar = ^ Sv. tunna),
och innehöll 4 χοτύλαι (ungefär = 4 qvarter),
utgjorde alltså ngt mindre än 1 stop och var
vanliga dagsportionen för en soldat (ημερησία
τροφή)·, Apoc. 6: 6. *
χοίρος, ου, ό, ή (troligen onomatop. ord) ungt svin,
gris; äfven svin i allmänhet Mt. 7: 6 al. — Anm.
Med dessa ss. orena förklarade djur, liksom med
hundar, betecknas 1. c. Guds ords föraktare (se
χύων).

χολάχο (följ.) 1 :o) hafva svart galla, vara vansinnig
1. galen; — 2:o) i N. T. = χολόομαι vredgas,
förargas, blifva ond τινί på ngn Joh. 7: 23. *
χολή, ής, ή — χόλος, ό (χεω gjuta) galla Mt. 17:
34 (man har både onödigtvis och oriktigt
öfversatt det på detta ställe med malört), χ. πιχρίας
Act. 8: 23 galla, hvars egenskap är bitterhet
(genit. qualitatis), fel amarum — bild på det
sedliga förderfvet ss. andligt gift, ty ormens galla
ansågs ss. säte för hans gift.
χόος, se χούς.

Χοραζίν 1. είν, äfven Χωραζίν, ή indecl. Chorazin,
en stad i Galilæen, i grannskapet af Capernaum,
alltså på vestra sidan af sjön Genesaret Mt. 11:
21, Lc. 10: 13; fkmr ej i G. T.
χορηγία), ήσω, ησα (χορηγός — följ., άγω —
ehör-anförare) vara chöranförare, i allmänhet bestrida
omkostnaderna vid inöfningen och uppförandet af
en chör — sedan, med uteslutande af begreppet
chör, påkosta, gifva, förläna τί 2 Cor. 9: 10, 1
Petr. 4:11 (ής är attraction st. ήν).
χορός, ού, ό (— χύχλος, στέφανος och beslägtadt
med χορωνός, cornu, curvus) rund, ringdans,
dans, chör Lc. 15: 25. *

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magrsvlex/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free