Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Vårt förhållande var i alla fall unikt, sade Maj, jag känner
inget liknande. Andra lever på annat sätt än vi gjorde. På alla
sätt. Och aldrig en enda gång under dessa våra år tillsammans
då vi hade det så knackigt grälade vi heller om pengar. Frågan
fanns inte. Du köpte böcker så vi fick låna till hyran. På väg
hem från översättningsarbetet gick du in på antikvariatet där
under Malmskillnadsbron på Kungsgatan och köpte Fuchs
"Sittengeschichte" med alla Ergänzungsbände för fyrahundra.
Det var mer än halva vår månadsinkomst och jag tyckte det
var helt i sin ordning för du arbetade på en bok om social
karikatyr och politisk massbild.
- Den boken är inte klar än.
- Jag kanske var tokig men jag tyckte att det du då gjorde
var helt rätt. Men ibland undrade jag. När du fått in pengar på
någon novell eller dikt och bjöd mig på chateaubriand med
vitlökssmör och rött vin när jag kom hem. Fast jag visste att
det var så mycket annat vi behövde.
- Så var det från första början, sade jag. Redan då på
Albogatan. Jag ville ge dig blommor ibland, eller en förstaupplaga
eller ett smycke. Det gjorde jag också när jag inte hade ett öre
till min egen mat. Du blev glad. Det var viktigare.
- Men jag köpte strumpor och skjortor åt dig på min
praktikantlön. Kanske var jag mer vardagsnära. Fast vi grälade aldrig
om detta. Du var bara sådan att du ville kunna ge mig hummer
och vin. Det betydde mindre än allt vi hade gemensamt.
Politiken, världsuppfattningen.
- Att vi hade politiken och synen på världen ihop var
kanske inte så unikt. Inte heller att vi lyssnade på blues och att vi
läste och diskuterade. Du var mer intresserad av Boye och Agnes
von Krusenstjerna och jag mer av Martin Koch och Diderot
kanske men båda läste vi Heine och Brecht.
- Jag mer Heine, jag var ju så romantisk då när jag var ung,
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
