Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tar där för min skull. Du skulle inte göra det om det inte var
för att jag pluggade.
- Det är sådant som hör äktenskapet till. I nöd och lust och
sådant. Sedan när du är klar får du stå för inkomsterna.
Skrivandet ger nog inte mycket.
- Men jag tycker det är så hemskt att behöva resa från dig
just som vi börjat få ett eget hem. Vi skall göra i ordning här.
Måla om och göra köket fint. Det kunde jag gjort i sommar.
- Nu gör jag det i stället, sade jag. Jag skriver min nya bok
och jag målar om. När du kommer hem är det klart. Och den
här resan har Alva och du växlat brev om ända sedan i januari.
Hon lyfte på huvudet. Såg mig i ögonen, höll nu med
händerna om min nacke och sade:
- Håll om mig så hårt att jag känner att du vill hålla mig kvar,
att du inte vill släppa mig. Aldrig någonsin släppa mig vad som
än händer i livet.
Den stora ömhet jag känt ända från det hon gnydde i
sömnen och sedan kröp ner till mig för att få närhet hade nu slagit
om i ett starkt begär efter henne. Jag åtrådde henne. Det finns
inget annat ord.
Men plötsligt vred hon sig loss och steg hastigt upp ur
sängen.
- Det är för djävligt, sade hon. För djävligt att behöva bryta
just nu. Men jag är oskyddad. Och jag känner ju långt inne i
mig att i dag skulle du göra mig med barn.
När hon kröp ner till mig igen sade hon:
- Jag vill ha tolv barn med dig. Det sade jag första kvällen,
minns du det? Och i dag är jag helt tung och öppen, så känns
det. Men det vore fel just nu. Jag är så kär i dig Jan.
När jag vaknade för att gå till arbetet höll hon ännu armarna
om mig. Försiktigt gjorde jag mig fri. Jag var sen. Hann inte ta
kaffe. Men hon var vaken när jag skulle gå:
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
