Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Innan han gick på kvällen stod han länge och såg på Dubouts
blad bredvid kakelugnen.
- Det sker de märkligaste ting däri buskarna, sade han. Var
har du hittat den?
-1 Paris 1950, sade jag. En stor bokhandel vid kajen på
Vänstra stranden. Det här är ett särskilt blad Dubout gjorde
samtidigt som han höll på med att illustrera Rabelais.
- Den bilden kan man se länge på, sade han. Där finns allt.
Som livet självt.
- Dubout är folk, sade jag. Därför rynkar de fine på näsan
åt honom. Men han är bra. Den franskaste av tecknare. Och
här tolkar han Rabelais fritt och kongenialt som Balzac gjorde
i sina "Lustiga historier".
När Rolf gått och vi var ensamma såg jag på Maj. Jag strök
henne över håret och kände en så stark kärlek att jag nästan
tappade andan; blev alldeles het i ansiktet. Så sade jag:
- Maj, det låter kanske fånigt att säga det igen men jag
älskar dig. Jag älskar hela dig. Jag är så förbannat lycklig över att
du är med barn.
- Jag är glad jag med, sade hon. Och jag är glad över att du
älskar mig.
Alldeles innan jag kom in i henne viskade hon:
- Jag är med barn nu. Nu skall du bli far till mitt barn Jan. Vi
skall ha tolv barn och vi skall leva hela livet ihop.
- Det har varit en så härlig dag, sade hon efteråt. Och jag är
så glad över att vi skall ha barn.
Vi låg nakna bredvid varandra och jag reste mig upp på
armbågen, lutade mig över henne och såg på henne. Hennes
bröstvårtor var mycket mörka. Jag kysste dem. De svällde under
mina läppar. Jag lyfte på huvudet och smekte med fingrarna
över dem.
- Du är så vacker nu, sade jag. Och du är så skönt havande,
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
