Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dade med henne nu dessa veckor. Vi talade inte om någonting
som rörde oss. Hon frågade ingenting. Hon accepterade. Hon
kommenterade aldrig. Hon berättade aldrig att du hade ringt
från Malmö.
- Det var ju det som var viktigt för mig då att träffa mamma.
Jag gjorde ingenting annat. Jag åkte ju hem till
Andersgårdsgatan och var med dem. Bara för att jag var så orolig och
nedstämd. Jag har aldrig varit otrogen i Sverige. Aldrig någonsin.
Vad än människor har sagt så kan jag säga ärligt och på heder
och samvete och svära på Bibeln och allt vad du vill. Aldrig
någonsin i tanke ord eller gärning varit otrogen i Sverige.
Aldrig någonsin, ingen svensk, det förekom inte någonting i
Sve-rige.
- Du förstår jag kände mig helt uppäten av dig. Jag kände att
jag hade inget eget. Jag har aldrig kunnat ge något. Jag var
alldeles rotlös. Vi skulle ha barn. Jag hade längtat så efter det och nu
skulle jag ha detta barn med dig. Du sade att du älskade mig men
jag kunde inte tro att något sådant kunde vederfaras mig. Jag
ville hem emellan då efter det jag varit så usel i Warszawa.
- Det som var i somras är som en ond dröm. Det är så fult.
Jag ville inte. Du måste tro mig. Jag skäms så ohyggligt för vad
jag gjort. Jag förstår ingenting. Jag älskar ju dig och bara dig.
- Nu när jag var hemma kom det en karl från den där
familjen där han bott.
- Vilken då? frågade jag.
- Där han tolken, Aleksander, bott under kriget. Han hade
ringt till Göteborg och bett dem från familjen söka upp mig
för att jag inte skrivit till honom. Jag hade ju aldrig hört av mig
till honom. Jag hade kastat hans adress på toaletten i tåget. Jag
hade inte gett honom mitt telefonnummer ens. Han fanns inte.
Han var bara ett ohyggligt misstag. Men så skickade han på
mig hela den där familjen.
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
