Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försiktigt och från sidan för barnets skull.
Måndag morgon den 5 mars, alldeles innan hon skulle till
att föda var jag färdig med manuskriptet till "Att bli och vara".
Hon läste det.
- Jag tycker fortfarande inte att du tydligt nog visar vägen
till vardagen. Du måste skriva ett kapitel till. Ett riktigt slut.
Skriv en skildring av Stockholm som vaknar. Gör det filmatiskt.
Gå sedan in på personerna. Låt det sluta med att Göte flyttar
hem till sin flicka. Så som man gör. Visa det som de andra
författarna inte skriver. Det du och jag själva vet att efter bråken
börjar det långa gemensamma vardagslivet.
Maj satte sig vid skrivmaskinen.
- Diktera du så skriver jag, sade hon, jag skriver fortare än
du. Du skriver ju pekfingervals. Jag är utbildad på det.
Hon började få sina första värkar under det hon skrev. Men
hon ville inte att vi skulle ta taxi till kliniken nere vid rue
Mirabeau förrän hon var klar med detta slutkapitel.
När vi kom fram och hon fått sin säng sade hon:
- Du skall vara hos mig.
Det var kväll då och man gav henne en spruta för att skjuta
upp förlossningen till morgonen.
- Du kan gå ut och ta en sandwich, sade hon. Men du måste
komma tillbaka.
Jag gick ner på en tabac vid place de Barcelone. Någon
sandwich tog jag inte. Jag var inte hungrig. Däremot tog jag två
calvados och spelade ett par spel på pinball-maskinen.
- Är det du Jan? frågade hon när jag kom. Har du ätit?
- Ja, sade jag. Sov nu om du kan.
- Stanna hos mig, sade hon.
Den natten sov jag på en matta nedanför fotändan på
hennes säng. På morgonen satte man igång värkarna. Hon fick själv
ta lustgas när det gjorde för djävligt ont. När barnet skulle
372
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
