Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än hon skulle jag af pligt och heder kunna förraå mig att, skänka
all den upprättelse hon förtjenade och egna hela mitt lif; men
emellan mig och Elin gifs ett något, som gör hvarje närmande oss
emellan omöjligt. — Låt vara att hon har älskat mig, nu gör hon
det åtminstone icke, ty fåfängt söker ni hos denna flärdfulla och
ystra qvinna något, som antyder en hemlig och tärande sorg,
hvilket hon ovilkorligen måst känna, då hon blifvit så djupt kränkt, så
illa behandlad af den man hon älskade. Ett sådant uppförande af
mig, under ett dylikt förhållande, hade lemnat ojäkliga sår efter
sig i hennes själ och ur dem hade aldrig flärd och dårskap kunnat
uppvexa.“
„Ja, ni har rätt, ert handlingssätt lemnade oläkliga sår efter
sig i den armas hjerta,11 svarade Stephana dystert. —t- „Och dessa
år af ändlösa qval skall hon ha lefvat förgäfves.11
„Vill ni då påstå att Elin är olycklig, eller att hon vid
sidan af en man, som aldrig kan komma att älska henne, som i
sitt hjerta skall få svårt att ens fördraga henne, skall blifva
lyck-lig.“
„Grefve Herman, hör upp, edra ord smärta mig.“ Stephanas
röst darrade. Herman såg på henne, ty det qvalfulla uttrycket
i densamma gjorde ett djupt intryck på honom. Det hvilade öfver
Stephanas ansigte en prägel af djupt lidande, som verkade
ögonblickligt på Herman.
„Stephana,“ sade han med låg och upprörd röst, „ni vet ju att
jag heldre störtade mig sjelf för hela mitt lif i en afgrund af qval,
än jag tillskyndade er en timmas lidande.“ ’
„En timmas lidande!“ upprepade Stephana med en ton som
innebar ett helt lif af qval.
„Ja, vid Gud!11
„Ni skulle således för min skull kunna förmå er att
sammanknyta ert och Elins lif?“
„Min fru, ni skall icke fordra ett dylikt offer af mig.“
„Och om jag gjorde det?11
„Kan Stephana dömma Herman till ett helt lifs olycka?“
„Icke dömma, men väl söka visa honom, att hans heder och
samvete kräfver att han för sin pligt uppoffrar sig sjelf och
försonar hvad hans högmod bröt. Skall denna försoning ega något
värde, måste den ske frivilligt.: Men lemnom detta ämne; en dag,
grefve, skall ni gifva mig rätt och göra er pligt till lag för ert lif.
Ni är ju stolt öfver att vara ädling. Nå väl, var då äfven ädel
i edra handlingar.14
„Min fru, jag är stolt öfver ingenting utom det att veta mig
ega er aktning.11
„Ni eger mer, ni éger min tillgifvenhet.11
„Detta utgör också min enda lycka.11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
