Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nSt6phäDä, sädo Jacobo, ett par dagar derefter, „skall dusakna
mig ifall jag nu reser till England?1*
„Sakna dig gör jag* alltid, du är ju en del af mitt bättre jag;
men det oaktadt säger jag: res.“
“Tack! Om en vecka reser jag.“
„Och när du kommer åter är du frisk?"
„Jag hoppas det;, ty allt skall då stå klart för mig."
„När kommer du åter?"
„Om några veckor." • 1 :
„Huru skall de^ vara då?" Stephana stödde hufvudét emot
Jocobos skuldra, tilläggande: “Jacobo, jag rädes för aljt, då du icke
är vid min sida."
„Icke kan du frukta framtiden, du som ledes af så ädla och
rena motiver. Tro mig, Stephana, du behöfver icke stödjas, du
är stark nog att kunna lita på din egen kraft."
„Gifve Gud du hade rätt."
Här afbröts samtalet af Elin som hastigt inträdde. Hon var
nästan dödsblek och sade med brådskande röst:
„Grefvinnan har haft. en svår blodstörtning, grefven red sjelf
efter doktorn, och Helfrid ber dig genast komma in till dem."
Då Elin uttalade det sista ordet försvann Stephana genom
dörren. Elin kastade sig ned i en emma med händerna för an-
sigtet. Hon gret. Jacobo steg upp och gick fram till henne,
sägande med deltagande röst:
„Hur är det, Elin?" Elin lyftade upp ansigtet ur händerna
och sade långsamt, med djup bedröfvelse:
„Hon skall kanske dö."
„Vi skola hoppas att Gud besparar er den smärtan, att hon
dör innan allt är försonadt."
„Gud! Jacobo, hvad bryr Gud sig om mig eller om oss
kräk här nere på jorden. Nej, vi få allt hjelpa oss sjelfva och
gå under tor de qval vi ådraga oss, utan att han kommer oss
till hjelp." ■ ■ ’ ■ • 1 ’in - ■
Jacobo betraktade henne en stund tigande, derefter satte han
sig vid hennes sida, sägande:
„Ifrån öfvertro till ingen tro är öfvergången lätt Mins du,
Elin, att jag sade dig det, då du blef katolik."
,,Ja, och du hade . rätt. Nu har jag ingen tro."
„Också en öfverdrift, som icke kan hafva bestånd. Felet,
Elin, är att du aldrig gjort dig klart reda för, hvaruppå din tro bör
hvila, utan blott låtit ögonblickets ingifvelse verka på dm
inbillning. Stöder sig icke tron på en fast öfvertygelse, då är den
oäkta och kan aldrig skänka någon tröst."
Vi lemna Elin och Jacobo för att underrätta oss om huru
det är med grefvinnan. — Då Stephana inträdde i salongen, kom
Helfrid emot henne med förgråtna ögon, sägande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
