Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
»Ack, min Pollio,» genmälde Messala, »också du är
jävig i denna sak, ty det är icke fördolt för någon att
du diktar både epigram och tragedier. Och om Venti-
dius räknar mig till last att jag är Tibulli vän, huru
mycket mera skall han icke då klandra dig, som av den
där unge mannen Virgilius, vilken du hjälpt, fått dig
tillägnad en eklog. Men vad beträffar det mod som
diktare och talare visat, så nödgas jag påminna dig,
o Pollio, därom att Demosthenes flydde vid Chaironeia
och att Cicero synnerligen lägligt blev sjuk före striden
vid Pharsalos.»
»Nå, därmed må förhålla sig hur som helst,» sade
Pollio, »du och jag, o Messala, vi hava dock vunnit
mer än en drabbning och hava aldrig flytt ur striden.
Men vad beträffar partherna, så är det väl ingen som
förnekar att de äro modiga män; likväl är det enligt
min mening blott en ringa dygd hos en barbar att visa
mod, ty det liv han för är så eländigt, att det tyckes
föga underligt om han är redo att våga det. Och huru
mycket svårare —• och därför mera dygdigt — det är
för en man att vara tapper, när livet för honom äger
värde, det visas av något, som en gång hände Xerxes,
konungen av Persien. Ty denne hade — såsom det
berättats för mig — bland sina krigare en, som alltid
visade en synnerlig djärvhet i striden. En gång sporde
nu konungen honom, huru det kom sig att hans an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
