Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
stridande barbarerna. Ty många barbarer blevo nu
nedgjorda, och de övriga flydde med hast tillbaka till
sina hästar.
Av denna framgång kände sig nu romarna icke litet
uppmuntrade. Dock var deras återtåg alltjämt upp-
fyllt av vedermödor, ty de ledo mycket av hunger och
törst och köld och sjukdomar.
Men Antonius delade alla deras svårigheter och faror
och åt av samma mat som de, vilken mest bestod av
rötter och av djur, sådana som annars icke pläga ätas,
vilka de fångade uppe i bergen. Och han skämtade
och talade vänligt och glatt med sitt folk för att hålla
deras mod uppe.
»Nu är Antonius en annan man än när han i Alex-
andria eller Rom lever i gästabud och allsköns veklig-
het,» sade Sossius till Publius Canidius.
»Han är så», svarade Canidius. »I nödens stund är
han stor, men i medgångens dagar slumrar hans vilja.»
När nu Antonius återkommit till Romerska Asien,
lät han hären lägga sig i vinterkvarter i dess städer.
Men själv begav han sig till Laodicea på den syriska
kusten, där han steg å skepp och seglade till Alex-
andria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
