Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8
Konungen sade: »Menar du, Aristeas, att det skulle
vara en ringa gåva att friköpa alla dessa?»
Men med Sosibios, som också var hövitsman
vid livvakten, hade Aristeas redan tillförene talat
om denna sak. Och Sosibios sade nu: »O konung, det
skulle vara väl värdigt din storsinthet och din godhet
att göra det. Och det tyckes mig, att du därmed skulle
prisa den Gud, som givit dig en konungs makt och som
alltid beskyddat dig. Ty också vi dyrka ju en Gud,
som skapat hela världen, liksom judarna göra.»
Och vad de sålunda talade, behagade konungen,
och han sade: »Må det då ske, det som Aristeas bett
om.»
Och han lät utgå ett påbud, att var och en som
hade en judisk slav, skulle komma till konungen och
få tjugo drachmer för honom. Och sålunda blevo de
fria, alla de judar i Egypten, som varit slavar. Och
några drogo åter till sina fäders land, men många blevo
kvar i Egypten.
Nu beslöt konungen att sända ett brev till ju-
darnas överstepräst och att desslikes sända skänker
till Jerusalems tempel. Och han lät göra många sköna
kärl av guld och silver och därtill ett bord till skåde-
bröden, som var av rent guld; och på detta var inristat
en meander i vilken voro infattade ädla stenar, näm-
ligen karbunklar och smaragder. Och nedanför denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
