Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
Och när hon sedan gick ut ur salen, följd av fång-
knektarna, tycktes det dem alla, att hon aldrig tett
sig mera drottninglik än i denna svåra stund.
XLII.
Blek flöt en strimma av stjärnedagern in emellan
gallren i det mörka tornrummet.
På markens stenhällar låg Mariamne. Hon grät icke,
ty hennes sorg var alltför tung för tårar, hennes bitter-
het alltför ödsligt hård för att i snyftningar söka sig luft.
Allena — allena — i mörker och fasa.
Ingen som stod henne bi i den hårda prövningens
stund! Ingen som vågade visa henne medömkan! In-
gen som djärvdes ropa: »Orättfärdig var den domen!»
Ingen av de tjänare hon visat godhet hade torts
smyga sig till fängelsetornet. Ingen av dem hade
dristat sig ropa ett klagande avskedsord, då hon fördes
förbi deras skräckslagna led.
Och hennes moder–––
Med vilken bitter leda mindes hon icke hennes hyck-
lande förebråelser.
Sedan, när Alexandra märkt, att hon väckt allas
ovilja, hade hon begärt att få^ komma in i fängelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
