Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marin arbetaren
“En oförrätt mot en, är en oförrätt mot alla."
av
M. T. A. I. U.
No. 510.
Skand. adm.
Utgives varje månad
Världens [-Industriarbetare-]
{+Industri-
arbetare+}
I. W. W.
Postadress:
MARINARBETAREN, Aspudden, Sweden
Printed in Sweden.
Sthlm 1924. Tr. A/B Fram.
Kan vi lära av
redarna?
Nästan allt sjöfolk vet att redarna
äro organiserade, men långt ifrån alla
har reda på att nyckeln till deras
oinskränkta makt gentemot arbetarna är
att de har modernare organisation än
arbetarna. Låtom oss studera deras
organisation ett tag:
Gentemot Världens
Marintransportarbetare har de en Industriell Världs
organisation. Arbetarna äro splittrade
i hundratals unioner och
fackföreningar. Alla dessa föreningar äro
sedan fjättrade genom avtal, upprättade
och uppehållna av varje särskild
förening och med ett utlöpande vid olika
tider.
Det blir följaktligen den enklaste
sak i världen för redarna med sin
moderna organisation med ty åtföljande
centraliserade ekonomiska makt,
detta fall .en gemensam stridsfront
(kallad försäkringskassa), att rikta
denna emot en, eller i värsta fall
några, av dessa
Marintransjportarbef-tares mångfaldiga unioner vid den tid
då avtalen utlöper för dem.
Den ekonomiska makt, som redarna
använder sig av gentemot arbetarna,
består av penningkapital, guld. . Guld
är kristalliserad arbetskraft,
ursprunget och källan till all ekonomisk makt.
Deras gemensamma stridsfond uppgår
till hundratusentals arbetares
arbetskrafters värde, medan arbetarna
genom sin extremt decentraliserade
makt vis a vis redarna i bästa fall
endast kan sätta upp några tiotusen.
Med andra ord, gentemot
arbetsköparna, redarna, hävdar arbetarna
de-centralisation, samtidigt som de
gentemot sig själva hävdar fullständig
centralisation av makten. Inom alla
de gamla unionerna är makten
centraliserad i ett fåtal funktionärers och
pampars händer, vilken de sedan
använder för att skydda sina intressen
och följaktligen lika ofta emot
medlemmarnas.
Arbetarnas organisatoriska tillstånd
måste totalt vändas upp och ned på:
gentemot våra arbetsköpare måste vi
sätta upp en centraliserad ekonomisk
makt, medan vi samtidigt inom
organisationen måste decentralisera
makten, så att den vilar på allg.
medlemmarnas händer, icke på ett fåtal ledare.
Ryck in i 1. W. W.J
Upprättandet av en
branch \ Japan,
kräves.
På ett möte avhållit i Yokohamas hamn
av våra medlemmar ombord i fartygen
därstädes beslöts enhälligt att kräva
upprättandet av en I. W. W.-Branch
därstädes för Marintransportarbetarnas
Industriella Union N:r 510.
Yokohamas hamn är i dag en av de
mest trafikerade hamnar i världen. Ibland
är det ända upp till 250 stora oceanfartyg
liggande i dess hamn. Fartyg från vilka
nästan alia nationers flaggor svaja.
Våra medlemmar framhåller att det
på en allt större del av fartygen börjar
att bli våra medlemmar ombord och för
att få dem att regelbundet arbeta
tillsammans ar det av vikt att ha en plats
där de kunna mötas för att besluta i
frågor som berör dem såväl som för
skolning och förströelse. Missionärer
och andra parasiter som lever på
sjöfolket måste bojkottas. Vi äro förvissade
om att alla våra medlemmar skola stödja
detta krav för deras eget bästa.
rev:
Sprid
“Marinarbetaren“
Tryckta tider för redarna?
Ja, möjligtvis för de »skuttredare» som
äger alla dessa flytande skrothögar som
går under namn av ångare.
Vad vi måste göra, kamrater, är att
göra tiderna ännu mera tryckta för
åtminstone denna kategori. Det är i dag en
skam utan like att arbeta och leva
under sådana förhållanden som existerar
dessa skrov. En gris med självaktning
skulle inte vilja bo i en sådan skans som
nu sjöfolket bor i.
Tag till exempel sådana skansar som
de har ombord i s/s Loke, s/s Mollösund,
Hilmer m fl. Tror du, kamrat, att en
»brytare» under en eventuell marinstrejk
skulle vilja bo i en sådan skans även om
fartyget endast låg förankrat i en säker
hamn?
Nej, säkerligen skulle han kräva
bättre logi än en sådan svinstia.
Del, T. 4. 32.
Tidningen »Arbetaren»
hade för en tid sedan till rubrik över ett
meddelande angående Svenska Amerika’
linjens verksamhetsberättelse för år 1923
»Två och en halv miljoner ur de svenska
emigranternas fickor». Detta är en oriktig
framställning. • Var och en vet att dessa
två och en halv miljoner såväl som res
ten av inkomsterna för bolaget under det
året erlades av samtliga passagerare och
befraktare för konsumerad och använd
magasinering, kraft, mat, uppassning, fö
da o. s. v. Dessa två miljoner i nettO’
vinst, profit, »ren sammet» för
kupongklipparna, kom emellertid direkt ur de
arbetares muskler och hjärnor vilka undér
året slavat för bolaget.
Inga I. W; W.-ster äga
tillträde.
Förbundit sig att leverera endast ren vara,
Eldareunionens styrelse har köpslaget
med rederibolaget Nordstjernan att,
därest de kunde få en 25 och 30 öre förhöjt
pris per dag per arbetskraft, så skulle
de se till att inga I. W. Wzster fick
tillåtelse att fördärva hjärnorna på sjöfolket
i detta rederis båtar.
Affären har slutförts till ömsesidig
belåtenhet.
Vårt amerikanska organ the »Marine
Worker» meddelar i sitt 1 maj-nummer
att den skall utgivas som veckotidning.
När skall vi få medel för att trygga två
nummer i månaden. .Giv svaret genom
att sätta fart i insamlingen för
Marinarbetaren.
Om soliga Kaliforniens skuggsida.
San Pedro, California, d. 8/5 24.
Kamrat, .
det är länge sen jag skrev till dig nu.
Så jag tänker det kan Vara på tiden att
sända dig några rader igen och berätta
dig om saker, som ha hänt här i San
Pedro, och om hur man behandlar oss
Wobblies häromkring.
Senast j.ag skrev till dig hade jag
beslutat att sticka över till Norge för att
starta någonting, och jag hade redan
utsett min kompiss. Jag hade allting klart,
skrev till John Aron, huvudsekreteraren
och hade ditt löfte om bistånd, när jag
kom över dit.. Min plan var klar men de
makter, som härska, hade en annan plan,
och överklassens verktyg .fick för sig
att wobblingarna i Pedro höll på att
växa för fast, så den 21 februari blev
jag arresterad, när jag var sekreterare,
och tilltalad för lösdriveri, och målet
utsattes till den 21 april. Jag blev fri
mot borgen efter fem dagar, och emedan
de inte kom någonstans genom att
skrämma en man, drog de mig åter inför
brott-målsjuryn tillsammans med sexton
andra kamrater, tilltalade för kriminell
reumatism.’ Målet är utsatt till den 19
maj, men vi hoppas på ett senare datum
för det är så många kamrater, som skall
ut ur »helveteshålan» San Quentin för
en ny rättegång den här eller nästa
må-nad.
Jag antar att du hört om de razzior
vi haft på vår lokal under de senaste två
månaderna. Alla upptänkliga sätt näs
tan ha använts för att mota wobblingarna
ur staden, men du ser att vi fortfarande
ar här och tänker stanna här så länge
någon av oss lämnas utanför
fängelsemurarna.
Den amerikanska Civil Liberty Union
(en liberal sammanslutning) här väckt
process mot staden för åverkan å
egendom och olagligt anhål|ande men de ha
endast kunnat åstadkomma att två av
fångvaktarna i stadsfängelset blivit
avskedade, emedan de misshandlade oss, men
vi ha ju i varje fall fått dfem att
uppmärksamma oss. ’Vi fick vår lokal
genomsnokad här och alla möblerna utkastade på
gatan och härom kvällen, just som vi hade
oppnat en skola för pojkar och hade en
larare nere från Los Angeles, kbm
»hjältarna» och arresterade tre kvinnor, tre
man och fyra pojkar, 9, 10, 12 och 14
år gamla. Pojkarna äro på
ungdomsfängelset, männen åtalades för brott mot
kriminella syndikalistiagen, fast två av
dem allaredan voro under åtal, och
kvinnorna tilltalades som misstänkta för
kriminell syndikalism och uppmuntran
till ungdomsbrottslighet. Lägg särskilt
marke till arresterandet av dessa pojkar
och de kvinnliga kamraterna.
Jag har ett par personliga saker att
tala med dig om också, fast det inte
behover vara någon hemlighet. Min gamla
far och en del av min familj har flyttat
over till Sverge, eftersom min far är
svensk. De bo nu i Halmstad och min
pappa och bror arbeta på Gummifabri
ken American. Jag tror inte att någon
av de mina förstår klasstriden och vad
vi kämpar för, möjligen att min
farbror gör det, eftersom han lär vara en
stor talare i Folkets hus i Malmö. Jag
tror han är socialist, kanske också
syn-dikalist. I varje fall är hans namn känt
från många strejker och föredrag där
nere i Skåne. Hans namn är N. N.
Rosen-vang, Limhamn. Jag talar om detta av
det enkla skälet att du bör vara istånd
att få någon information och ge dessa
människor någon information, om varför
vi bekämpa kapitalistsystemet och om
vilka syften och medel vi ha genom att
sända dem lite svensk litteratur. Jag
ber dig med andra ord’om att vara hygg
lig och skriva några rader till min gamla
fargiOch - förklara för honom varför vi
måste gå i fängelse här i Californien,
och tala om för honom, vilka »brott»,
vi begått. De förstå det troligen inte,
ty jag har blivit ombedd att lämna
organisationen och resa hem, och genom
att sända dem brev skall jag aldrig bli
i stånd att få dem att förstå. Men
genom att sända dem några av våra
broschyrer och ett brev från
Stockholms-branchene kanske det skulle vara möjligt
att få de att förstå hur vi arbeta, vad
vi verkligen sträva för och hur vi växa
oss starka.
Jag skulle ha varit glad om jag
kunnat vara i Norge nu under strejken, men
det är naturligtvis omöjligt, och jag får
väl stanna här i åratal, om det behagar
de glupska parasiterna oth om de
möjligen kan få mig dömd. Genom en
rättvis och opartisk rättegång skulle de inte
kunna fälla mig, den allsmäktige dollarn
kan naturligtvis köpa allting i denna
stat av solsken, nötter, kriminell
reumatism och mul- och klövsjukan.
Detta är nog allt jag har att säga just
nu, så jag slutar väl, i hopp om att allt
är bra där och att det goda arbetet går
rfamåt.
Med bästa hälsningar till alla
kamrater inom branchen och en önskan att ert
arbete må ha framgång, med bästa
önskningar från alla här, förblir jag din för
en stor strid och bojkotten av alla
Cali-forniaprodukter
N. N.
Sedan detta brev anlände har vi fått
meddelande att såväl brevskrivaren som
tretton andra kamrater åtalades för brott
mot kriminella syndikalistiagen, har fått
målet aVskrivit och samtliga äro nu på
fri fot.
Ar du en aktiv fartygsdelegat?
(Forts. fr. sid. 1.)
West Hartlepool, Juni.
Hej kamrater! >
Jag mår bra, hoppas ni gör detsamma.
Delegaten får komma ombord när vi
kommer till Stockholm med böcker och
märken, mina har tagit slut.
Delegat T. 4. 753 var ombord här i
går, han’ ville ha alla mina
medlemsböc-ker och märken, men en bok hadé jag
redan skrivit ut, så han fick bara fyra.
Hap har tagit in allesammans på sin
båt’ nu.
Hade han kommit i dag hade det varit
försent.
Vi på eldaresidan tar aktion
allesammans, om .inte kocken åker i land. Om
kocken åker så stanna vi, för i övrigt
är det någotsålunda skapligt. Vi
har en gammal matros här som är kul,
han har hjälpt till ganska bra me~d
agitationen. Han läser engelska så han vill
ha »Marine Worker» och de andra
tidningarna på engelska.
Slutar nu med många hälsningar till
alla kamraterna i Sverge. Din för I. W. W.
Del. T. 4. 754.
Pamparna i unionerna påstår att man
inte kan anförtro sjöfolket med
finansiellt ansvar. Våra fartygsdelegater
bevisar att de äro lika ansvarsfulla och
hederliga som någon pamp, om inte mer.
Norge — Motorfartygens snabba
frammarsch till främsta rummet inom
marinindustrien visar sig överallt’ I Norge
bygges 61 nya fartyg på 326,400 tons f.
n. Av dessa skall 33 på 256,950 tons
utrustas med dieselmotorer; 30% av
världens nya fartygsbyggen är
motorfartyg. I många land omändras gamla
ångskorvar till motordito.
Sänd in jobbnyheter till
tidningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
