- Project Runeberg -  Marinarbetaren / Årg. I. 1924 /
3:2

(1924-1925)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(Forts. fr. föreg. n:r.)
Glädjen i England över denna seger var
naturligtvis stor, och Gud vann ofantligt
i deras anseende. Den ailsmäktiges goda
ynnest säges ha uppkommit genom hans
tillfredsställelse med den Engelska
Drottningens jungfrueliga liv och hans
mot-svariga ogillande ay Philips mintre
noggranna moral. ;•> Denna sakf kan mycket
väl överlämnas ;-;till den kategori av.; folk,
vilken världen hedrar’ med namnet’
historiker, vilka alltid varit mera intresserade
av en död monark än av én levande
arbetare.

Spanjorerna spredo sig över Mexiko,
Peru. och Chile. Portugiserna bosatte sig
i Brazilien. Vascö da Gartiä seglade runt
Kap Goda hopp, och Magellan drev sitt
fartyg mellan Syd Amerikas landmassa
och den kala, stormridna Tierra del
Fue-go-ön — »Eldslandet» — vilken i .dag är
fördelad mellan de Chileanska och
Argentinska republikerna och där i däg
några av de modigaste människorna i
arbetarrörelsen tvingas spilia bort sina liv i
fängelseområdet Ushuaia, de Antarktiska
havens Sibirien.

Törsten efter makt, efter guld, efter
ära, var i hjärtat av varje :
upptäcktsresande, varje sjöman, varjé handlare.
Moderskyrkan hade behov av ett vidsträckt-,
are jordiskt kungadöme och flera själar,
att frälsa.

Havsfolkets starka aggressivitet drog
från Jordens motsträviga barm hennes
många hemligheter. Världen befanns va
ra rund; Nya testamentets »fyra hörn
av världen» befunnos ej existera: och
uppfinningen av kompassen gjorde
människan lika säker på havets vägar, som
hön var på land Middagens strålande
sol och nattens tysta stjärnor vörö för
de sjöfarande lika klara och pålitliga
vägvisare som fyrarna utanför Sandhamn
eller Dalarö för den inkommande segel
skutan.

Navigationen var icke längre ett
famlande eller ett hazardspel, ty sjökort
ritades och djupen pejlades. De voro
visserligen enkla och primitiva i början, men
icke sämre än fartygen, ej heller råare
än det folk som bemannade dem.
Englands Cinquehamnar* och de
Hansea-tiska sjöstäderna i Tyskland blevo
frihamnar. Kadiz, Gena och Venedig voro
centrum för en vittomfattande
handels-verksamhet, deras hamnar liknade skogar
av master, medan sjöfarande av många
olika tungomål och dräkter fyllde deras
kajer. Världen började redan att bliva
mindre, fastän fartygen icke stort.
förändrades till sin konstruktion.

Vesteuropas rastlösa, äventyrliga rövare
med profit i sina hj ärtan och biblar i
fickorna, lade Indiens och Afrikas raser under
sin järnhårda regim. Den mildögda
budd-histen fick lära sig nödvändigheten av
tungt arbete. Kineserna upplystes till att
få smak för opium och Afrikanaren inoku
Ierades med den civiliserade
gonorrhea-bacilleri. ’

De‘Mexikanska killiarnas bruna son
uppmanades av’missionären ätt blicka upp
tilf htriilfefi medän missionären stal landet
under–bäris fötter från honoriu

De kvidande Kartagianskä gälärslavarna
skulle få sin motsvarighet i de följande
seklen. För Englands straffångefartyg
skulle forsla från sina stränder alla de
vilka bröto mot. en ondskefull, regerande
kläss| barbariska och brutala lagar.

Slummens kriminalbrottsling och
fackföreningsfunktionären släpades i järn
ombord på dessa hälvetesskepp och
forslades i förtvivlan till straffångekolonierna i
Botanybukten och Port Arthur.

För i dessa dagar var
fackföreningsverksamheten ett brott och fackföreningsmed-

lemmarna voro konspiratörer. -

% Straffångefartygen fyllde^ haven méd<|samt kastades : in i väntande fautomobi% I ^ au 04lln-8 u^‘ “a fag ua^p
en;mardr.Sm’av sorj^cich förtvivlan. ’Ii vilka,de sedan forslades ut-i-sko&h .estt |:.w°!n >°m det så tog bän

Verkliga klasskamrater.

. (Forts. fr. sid. 1)
För endast en kort tid sedaii gjordes
därför ett anfall på-lokalen medan ett
upp-lysningsmöte pågick. Cirka 150 sällar,
huvudparten civila, med en blandning av
ett 20-tal duperade flottister, allesammans
| beväpnade med revolvrar, gevär, avsågade
gasrör, yxskaft m. -nr. gingo utån varning,
löst på de obeväpnade, värnlösa
‘mötesdeltagarna, män, kvinnor och barn.

Ett 50-tal misshandlades brutalt så att
ett fiertal måste i all hast sändas till
sjukhus, 3 barn skållades svårt av skållhett
kaffe, medan 7 av våra kamrater, vilka

“Skeppet“ är ett vrak.

: Kamrater, den där ölsyltan på
Järn-torgsgatan i gamla sta’n är sannerligen
ingen plats för sjöfolk som har lite
respekt för sig själva.. . v
’Jag har varit inne på den där hålan ett
par gånger, men aldrig mer.

Sista gången jag var där inne så satt
jag och resonerade med ett par andra
sjö-grabbar om I. ’W. W. Den s. k.
vaktmästå-ren började att sträcka pä öronen så fort
han hörde att vi resonerade om organisa-
-tion och drog sig så nära bordet som
möjligt för att fånga vart enäa ord.

utpekats såsom ledare, infångades, bundos I När vi sfcuIle til1 a tt 8* ^ .började han
«,«,♦ .!>* att bråka’med mig och då jag frågade

De^ kristligå’ natioriérna började sedan 30-täTéngélskä tnil därifrån;’ Där hotades
med den förnedrande affär som blev kal-Ide med hängning avpöbeln, men
»straf-låd för »blackbifding», fångandet och un- j fet» sänktes sedän till att’ de butldös vid
dertryckandet av färgade slavar. En skam- J träd, efter vilket de tvungös att intaga
löshet lades till en> annan. . Den härskan-1 ricinolja, varefter de pryglades-så att
blo-de klassen i dessa dagar var nästan lika Idet flöt av dem. Sedan tjärades deras

samvetslös och brutal som den i dag, och
lika mycket hycklande —om det var
möjligt — som de fega, lismande
bibeldrängarna vilka påstå att de äro efterföljare’till
slavagitatorn från Nazareth.

Frankrikes och Storbrittanniens flottor
engagerades i ett långvarigt krig, ett bråk
över besittningen, av stora ömråden av
jordens yta och rätten till-utsugningen av
dessa områdens invånare- och naturtill
gångar. Kriget avslutades i Träfalgar, där
den enögda Nelson besegrade
Fransmännen och förtjänade rätten till att få stora
osmakliga monument till. sitt. minne
uppsatta över alla delar av. Storbrittanninen.

1 Skillsmässodomstolarna gingo miste om
en möjlighet ,att syna hans många
kärleksaffärer, vilka annars skulle’gjort, honom
ännu mera ryktbar.

Handelsflottornas stölhet’i början på
sista århundradet var en grupp fartyg som
f*ick under benämningen »Clipper ships».
Dessa fartyg voro särskilt byggda för att
utnyttja varje vindfläkt och därför
riktiga snabbseglare.’ De beryktade
Ostiijdia-männen äro ännu namn som ha en viss
magisk innebörd inom skeppens värld.

De hade den vackraste struktur som
människor någonsin prytt havets yta med.
Kommenderingsmän försågo den ärorika
flottan med manskap och »shanghajaren»
satte upp sin ruskiga affär från vilken
han »levererade» män till handelsfartygen.

Medan störa tekniska framsteg gjordes
på land inom de olika Industrierna, så
framvisade däremot Marinindustrien inga
nämnvärda sådana, vare sig i fartygens
konstruktion eller i deras framförande.

Tidigt i det nittonde århundradet börja
des det emellertid att experimenteras med
att inrikta Watts stora uppfinningar av
ångkraften in i Marintransportens område.
Fulton på Hudsonfloden och Symmington
på Clydefloden lyckades efter många
försök och missräkningar att få ångan att
tjänstgöra såsom én samarbetande faktor
med vinden i framförandet av fartyg.
Detta var nu ett mycket stort framsteg
emedan det-tog sjöfarten till en stor del ur
händerna ur deri ytterst nyckfulla naturen
och testamenterade dem med mycke
större fart samt bättre regelbundenhet i sina
turer. Fartygens riggar undergick stora
förändringar under de därnäst följande 50
åren. För en tid användes ångan endast )
såsom en hjälpkraft till seglen. Sidohjul
användes för en tid men de voro stora
och klumpiga och därtill hände det myc
ket ofta att de hindrade fartygets fart
riär det sökte att utnyttja de starkare vin
darnas styrka.

. Propellern uppfanns vilken ganska snart
utträngde sidohjulen såsom
framskaff-ningsmedel. Starkare och mera effekiva
.maskiner byggdes och insattes i fartygen.

* Cinque egentligen fem, d. v. s. fem
av Vilhelm I priviligierade hamnar på
Englands sydöstra kust.

nästan medvetslösa kroppar och rullades
t fjäder. Efter detta, ärofulla dåd reste
»hjältarna» ifrån dem, medtagande dera?
fattiga paltor till kläder.’’

Efter över 24 timmars obeskrivliga
lidänden nådde de slutligen én
människovänlig boning där de omhändertogs och
fingo:den första hjälpen.

*



Nu senast når oss ett budskap som
borde ingjuta glädje och hopp i varje
arbetares hjärta, ung som gammal.

86 av våra kamrater inspärrade i
fängelset San Quentin har gått i strejk för
att visa sin solidaritet med 2 av
kamraterna därstädes, vilka på grund av sjuklighet
inte längre förmådde ätt årbéta med det
hälsofarliga spinnériarbetet’ i fängelsets
jutespinneri. : .‘ ‘ ’ ’......

Då dessa 2 kamrater trots att de voro
oförmögna till arbetet ändå av
fångvaktarna skulle tvingas att arbeta, ställde sig
alla de 86 andra kamraterna framför sina
maskiner med armarna i kors.

Detta oerhörda brott bestraffades
omedelbart med1 isolering i mörka
underjordiska celler på en diet av vatten och bröd för
samtliga de strejkande.

Detta är första gången i kapitalismens
historia där den framåtsträvande arbetar
klassens representanter visar fram det’
mäktigaste och vackraste, som
arbetarklassen är i besittning av, inom ett fängelse,
nämligen »solidariteten». Vi känna till
förut hur de vanliga kriminella
brottslingarna i de olika fängelserna i många
länder gjort uppror, försökt att spränga
fängelserna o. s. v. men alla dessa utbrott har
endast varit uttryck för de innespärrades
desparation.

Solidariteten, sådan den praktiseras av
våra kamrater där i San Quentin därimot,

till sina yrkésgi-épp.iför att-kasta ut mig.
När jag inte alltför villigt ville tillåta
att han,kastade ut, mig så hotade han mig
med att sända mig till »Svartsjö» nästa
gång jag kom dit.

Jag medger gärna att orsaken till att
en sådan där individ, eller andra-: av
»ordningens upprätthållare», kan hota en med
Svartsjö, är ,inte att han är brutal eller
arbétarfientlig, den” ligger djupare an så.
Själva det faktum att arbetslösa sjömän,
eller andra arbetare, kan sändas, eller
hotas att sändas till Svartsjö, endast på^
grund av att arbetsköparna inte vill ge oss
något arbete är ju’en skam utan like. Det
är en sak som vi arbetare genom vår
ekonomiska makt måste avhjälpa, och det går
endast genom att alla Industriarbetare
organisera sig Industriellt i en i hela
världen omfattande organisation och med.den
avskaffar det nuvarande systemet
samtidigt som vi bygger upp ett nyaré och
bättre. Men en sak kan. vi göra nu utan att’
låta det göras i framtiden och det är att
hålla oss ifrån det där »Skeppet».

Alla ölsyltor där i gamla sta’n är
naturligtvis ungefär likadana men det finns
ändock än liten skillnad. »Skeppet» är
värst av dem allesammans. Jag anser
mej och alla de andra kamraterna på
fartygen Vara mycket bättre och nyttigare
människor än någonsin en sådan där s. kv
vaktmästare. Sjöfolket gör nyttigt och
produktivt arbete men vad gör en sådan
där herre för nyttigt arbete? Inte ett
dugg.

Låtom oss komma överens om att gå
på .andra platser, kamrater.

»Skeppet» är inte något skepp, det är
ett vrak. Del. T. 4. 754.

systemets sociala institutioner orörda av
utvecklingen.

Alla dessa våra medlemmar och
kamrater uppmanar oss att visa oss värdiga
deras kamratskap genom att bojkotta stalen
Kaliforniens burkade, torkade Och råa
frukter, att bojkotta alla Amerikanska
filmer emedan även de äro nästan utan un-

man mycket lätt en idé hur. snabbt utveck
lingen gått fram på detta område.

En

dantag inspelade och tillvärkade i den
sta-är till hela sin natur social, octy därför ten

Praktisera I. W. W:s motto: En oförrätt
mot en, är en oförrätt mot alla-».

*

P. s.

Solidariteten segrade även här.

Våra medlemmar i Fängelset San
Quentin bar hem segern efter 20 dagars
obrotts-lig solidaritet. De 2 sjukliga kamraterna
har nu givits lättare arbete ute i det fria
och därmed befriats från att arbeta i det
hälsovådliga jutespinneriet. Då de
strejkande kamraterna därmed nått syftet med
sin solidaritet har de allesammans gått
tillbaks till arbetet.

Detta är den mest betydelsefulla
händelse som någonsin förekommit i
Amerikas fängelsehistoria. -• ’
Solidariteten är bildningens topphöjd.

\mr Sprid

“Marinarbetaren“

fruktbringande och skapande.

Sätt denna deras handling upp i
kontrast "emot den handling som den
kapita-listbesoldade pöbeln utförde emot våra
kamrater, då blir det en lätt sak att
se-varför arbetarklassen kommer att avgå
med segern.

Som vi ser så kommer inte arbetarklass
sen att. lämna några av det nuvarande

skranglig smal skorsten finner, man
vanligtvis nästan så gott som gömd ibland
en massa riggning.

Kapitalismen var i färd med att driva
romantiken bort ifrån haven. Tropikernas
dolddrVims slutade med ; att besvära de
hemåtgående fartygen, legenden om »den
flygande holländaren» bley till ett minne
från berättelseböckerna, de upplivande

»chanties», »Bound for the Rio Grande»
Om man tittar över gamla exemplar av I och »Off to Valparaiso» försvann,
tillsam-iilustrerade tidningar från 40-talet så får I mans med den tidsålder som betecknades

såsom en tid av »träskutor och järnmän».

(Forts.)

Havens hisWriä.

(Story of the Sea.)

Utgivet av I. W. W:s huvudkvarter.

Marintransportarbetarnas handbok. •

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:27:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/marinarb/1/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free