Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M a ri na r b et are n
"En oförrätt mot en, aren oförrätt mot älld.“
av
M. T. A. I. U.
No. 510.
Skand. adm.
Utgives varje månad
Världens
Industri-
ar b etare
I. W. W.
Postadress:
MARIN ARBETAREN, Aspudden,
idén
Printed in Sweden. ’
Sthlm 1924. Tr. A/B Fram.
En världslön.
En standäriserad världslöneskala
för världen$ sjöfolk och l.W. W.
Enstaka röster ute i periferien
bland de s. k. »radikala»
fackföreningsledarna börjar nu att låta
sig höras för genomförandet av
en »Internationell löneskala» f or
sjöfolket. Även vissa medlemmar
av I. W.W. har förordat én sådan
reform såsom ett första steg till
ett bättre sakernas, tillstånd för
allt sjöfolk. ■■ j:; ■
Vi måste emellertid vid denna
tidpunkt något lite. korrigera
meningen av uttrycket
»Internationell». j
Nar fackföreningsledare,
politiker och arbetarklassens »vänner»
inom det kapitalistiska samhället
använder sig av det ovannämnda
uttrycket så menar de. alltid
någonting som lagfästes och
dekreteras genom lag, sins emellan de
olika kapitalistiska nationerna.
»Internationell» betyder med
rätta, emellan nationerna. /
I. W. W. däremot, närhelst den
använt uttrycket, har alltid menat
en Världslöneskala, en benäm
ning som vi även finner är .1 full
konsekvens med organisationens
struktur och principer.. ,
Dessa fackföreningsledare
skul-Je känna sig mer än belåtna öm
de genom något hokus pokus
samarbete med de mäktigaste av
kapitalisterna, kunde
åstadkomma en Internationell löneskala för
de vita rasernas sjöfolk.
Naturligtvis skulle de lämna
både det Japanesiska, Kinesiska
ocH det Ostindiska sjöfolket i
sticket. De äro av undermåliga och
efterblivna raser och alls icke
värdiga att upptagas i den stora
familjen av arbetarklassen.
Denna löneskala skulle sedan sättas
i kronor, shillings, mark, lire,
francs, dollars o. s. v. det skulle
säkerligen bli ett ganska drygt
arbete bara med »lönekineseriet».
Innan kapitalisterna fått
myntsystemet standardiserat, ■ vilket
antagligen är en omöjlighet, så
skulle de ha gjort de flesta av
sjöfolket virriga i hjärnorna med
att räkna ut des många olika
kurserna. etc.
Hur vi än betraktar reformen
från denna kapitalistiska
synvinkel så synes denna nästan
ouppnåelig.
Om vi däremot tager upp
frågan så som I. W. W. (Världens
Industriarbetare) ser den, då blir
den jämförelsevis ganska lätta
att lösa.
I. W. W. syftar att förena alla
Världens arbetare i »En stor
organisation» förgrenad i 29
Industriella Unioner. De av de 29 In
dustriella Unionerna som syftar
till att organisera Marintransport
arbetarna i en Industriell Union
Den stora, hela landet omfattande strid
som Chiles Marintransportarbetare varit
invecklade i för en längre tid har nu
slutförts med .en fullständig seger för
arbetarna., Sjöfolket, den grupp av arbetare inom
Marintransportindustrien som vid stridens
början endast hade ett fåtal som’
medlemmar inom I. W. W. har ntt vid stridens
slut allmänt ingått i l. W. W:s
Chile-administration.
Sriden haHr varit utomordentligt bitter.
Skeppsredarna med regeringens hjälp fick
använda sig av krigsflottans manskap för
att med detta, söka att bryta strejken, men
de tvangs satt ge, vika för de: Ghileanska
arbetarnas Industriella solidaritet.
Ghiles’administration av
Marintransport-arbetarnas Industriella union No. 510 av
I. W; W. har nu fullständig kontroll över
hela deri CKileanska’handelsflottan.
Den Chiléanska . administrationen utger
nu »Marinarbetaren» på Spanska språket:
Således , har vi vid denna tidpunkt ett
Industriellt organ med samma nämn, samma
format, samma innehåll,4 praktiskt taget,
och innehållande samma principer på
fyra olika språk, nämligen: Skandinaviska,
Tyska, Engelska och Spanska, Det bör-
jar alltmer likna en Industriell Världspress.
Sprid den. Stöd den.
•V * ’ • v’- • •
Störa, av i0,00ö-tals arbetåre besökta
massmötena försiggå nu överallt i de
nordliga staterna inom U. S. A. .",
Talarna på dessa möten äro de gamla
kända I. W. W. veteranerna J ames
Tonip-son, James Rovan, Jöe ’ Spé.ed, Archie
■ Sinclair, Harry Loyd, Mortimer Do,wning
"m. fl.’ Allesammans har ’suttit inspärrade
regeringsfängelset I Forth Leavenworth
från fem till åtta år för deras aktivitet’!
I. W. W:s Organisationsarbete.
Syftet med dessa massmöten är att
upplysa arbetarna om ätt det sitter över 100
av I. W: W :s medlemmar i de olika stats
fängelserna i ländet; samt orsaken till att
de’-sitta’där. " | ‘ ::
Déssamöteii’skäll sedan kristalliseras i
eh utökning I organisationen och genom
denna få i1 gång en direkt aktion inom
Industrierna’ för ätt tvinga arbetsköparna
ätt släppa" ut våra kamrater från
fängelserna.
amnar icke att hålla vare sig
Japanesiskt, Kinesiskt eller
Ostin-diskt sjöfolk utanför
organisationen.’
Vi måste komma ihåg att
arbetarna allésammans äro
konku-rerände på arbetsmarknaden så
som. försälj are av arbetskraft,
icke som nationalister, utån sqm
arbetskraftförsäljare... Vi måste
även larä oss förstå att vi inte äro
bestulna på grund av församrac
valuta, utån på grund ay att den
härskande klassen är i besittning
av den ekonomiska makten.
Arbetarna överallt utsuges til
svältgränsen oavsétt
penningformen. Inom en del länder åtnjuter
arbetarna lite högre reallöner och
följaktligen.*lite högre levnads-;
standard men så är vanligtvis
utsugningen av deras arbetskraft så
mycket intensivare, deras liv så
mycket kortare, att det i stort
sätt kommer på ett ut.
De rätta platserna att diskutéra
dessa frågor är icke de olika
riksdagarna, parlamenten,
kongresserna, eller vad de nu heta, utån
de äro fartygens skansar,
hamnarnas kajer, och arbetarnas
mötesplatser. , ; 1
En Världslöneskala för
sjöfolket skulle inte innebära någon
större frihet för dem, men det
skulle avskaffa orsaken- till att
arbetarna bekämpa varandra, spm
nu är fallet, samtidigt som det
skulle giva arbetarna en’större
ko nsumtionsförmåga vilket i
realiteten betyder en ökning av
deras makt, en makt som sedan
kunde användas såsom en hävstång
för uppbrytandet av por tärna som
leder ut till Industriell frihet.
Vi tillhöra allesammans endast
en klass, vi ha endast eh fiende,
kapitalistklassen, vi behöver
endast en organisation.
in il. W.W:’
Av det över 100,000 tons tonnage ay
N.orska båtar som nu är tidsbefraktat
mellan Amerikas västkust och Orienten.;står
besättningarna nästan uteslutande
oorganiserade eller disorganiserade i någon
skandinavisk fackunion.,, förhållandena
ombsord idéssa,fartyg äro också därefter.
Låga löner, vidriga matförhållanden, trånga
och smutsiga skansar, tvåvaktsystemet på
däck o..s.’ v...
I. ,W., W. börjar nu emellertid, i den
mån den hjjioer med .denna,grupp, att
organisera den". .Början gjordes nyligen,av.
befattningen på den Norska båten s/s Dicito
i Marsfield, Oregon. .
, . Hela besättningen anslöt sig till I* W.
W. och gick. sedan till aktion för bättre
villkor.. Skepparen tvangs att giva .in till
deras.krav på 3; vakter på
däck,’förhöjning av hyran, bättre mat m. m. ...
Han d i hand
Måste upplysning och
organisation gå.
Ofta hör man arbetare som säger, att
de tillhöra sin egen organisation, detta
menas i dag ej mer eller mindre an att
de. äro oorganiserade. De säger att de
alltid vill stå solidariska med sina
kamrater,, det är gott och väl, men de kan
icke se att utån organisation kan ej.
något utföras, som är att räkna med.
Dessa arbetare äro icke. klassmedvetna
utån glasmedvetna. Öe säger, att om det
ej fanns någon organisation så kunde "de
få varä ifred. ’Ja, det vet älla ätt vi vill
hä fred" men ’så’ länge vi lévér i ett
kapitalistiskt samhälle’ så är det ej tänkbart
ått "få v^ra i freiij fär vi här slavpiskan,
över oss för var dag. Y> måste strida för,
var, dagför3 att. behålla; det lilla vi ’ har
vimhit och även fÖY att vinna några för-,
bättringar;’1 För det ’ändra så "står den
stora.massan oförstående.inför
klasfkäxn-pen. Dé kan ej se ätt .yi slavar behöver
upplysning och den måste Vi skaffa oss
själva, ty så länge’ vi’ /lever j.’
ett‘kapitalistiskt samhälle får vi; éndäst den upplys- •
ningen som är anpassad till def sanihället.
Därför ar det arbetarens egen sak att
skaffa sig, upplysning så han kari uppta
striden på ett intelligent sätt Och: förbättra
sina levnadsförhållanden.
Nåf V; har kunskap då"är vi’stärka.
Det är endast på arbetarens okunnighet
söm kapitalet existerar. " Vi .kan ej få
upplysning än genom organisation och
därför är det’ även organisationens
uppgift att arbeta för upplysningen.
. Del: T. 4. 744. " ’ :; ; v ’ • ;’?
Resultatet av våra kamraters aktion på
de norska fartygen i New York’ för en tid
sedan är till en oändligt stor hytta för
sjöfolket Överallt i världen emedan det
ger.bevis för att sjöfolket har förmåga att
genom sin egen direkta aktion förbättra
sina förhållanden närhelst det sätter
man-ken till.
Någon kanske tycker att det endast
skulle försvåra kampen för våra
medlemmar därstädes genom att en massa
skandinaviska sjömän skulle söka sig dit och
därigenom svälla upp de arbetslösas
antal.
Vi måste emellertid taga i sikte att sjö
folket inte äro att hänföra till vanliga
im-migrater utan i regel till normalt arbe
tande Industriarbetare. Med andra ord,
■ sjöfolket kan endast, landa i New York
eller i andra hamnar , genom att lämna sina
platser tomma vilka: de innehade på
fartygen som anlände till platsen ifråga. Om
dessa sjömän innan de lämnade fartyget
arbetade i två vakter så ge de i stället
mera arbete till de i land varande sjömän
nen genom, att tvinga fartyget att införa
3 vaktsystemet på däck. I. W. W. är icke
en nationalistisk eller lokalorganisation,
den är världsvid. Varhelst den bästa möj
ligheten förefinnes.att’organisera arbetar
na vid ett givet tillfälle där utnyttjar den
de’till hela arbetarklassens fromma.
»Marinarbétarén» är omtyckt. ’ ä TV
Aberdecr.branchen i staten Washington
meddelar genoriv dess sekreterare
att>Ma-rinarbetaren» gick åt som smör samt
till-lägger att deras tilldelning måste
fördubblas.
New Orleansbranchen begär likaledes
tre gånger så många exemplar av
tidningen som den hittills fått. Branchen
lovar vidare att ge allt det stöd den kan
uppbringa, till densamma.
Huvudkvarteret meddelar att det råder
én stor efterfrågan på tidningen därifrån
och kräver följaktligen en större mängd
exemplar per nummer.
Ett stor antal äv enskilda medlemmar
här också uttryckt sig i berömmande
ordalag om tidningens utstyrsel och
innehåll.
Till alla dessa éistnämnda rikta vi ett
tack för berömmet men samtidigt be vi att
få påpeka att vad vi uppskattar mera än
allt beröm är ett intimt samarbete.
Sam-arbetä med oss genom att insända aktuella
bidrag till tidningen. Antingen nyheter
från arbetsplatsen eller andra artiklar av
värde för Marintränsportindustriens
arbetare.
, Vi ser hur I. W. W. ter sig på
svenska, hur kommer det att se ut på
japanska när inom kort vår M. T. W.
I. U. lokal öppnas i Yokohama,
Japan? , .
New Orleansbranchen
av vår organisation utvecklar en stor-,
artad aktivitet, över 100 nya medlemmar
ingå varje månad. Skandinavisk, Tysk,
Spansk och Engelsk litteratur har en
strykande åtgång bland sjöfolket därstädes.
“ SjÖ jo l k
" Bojkott..
Bojkotta förhyrningsa,genten »Bobert Johnson»
Hari mönstrar folk under hyran.
; M. T. W. I. U. No. 510. New .Orleans Branch.
Bojkott.
i New Orleans.
■IlllllllllUllllllllllillll
STOCKHOLMS BRANCH
av M. T. A. I. U. No. 510 avhåller
möten varje torsdags kväll kl. 7,30
e. m. i Södra Folkets Hus. Allt
sjöfolk och övriga Marinarbetare äro
välkomna! ; " ‘ 1 - ’
’llllllllllilllllllllllllllllilllllllllllllllllli^
I.W.W. i väÄsainiiet.
Sjöfolket i Chile segrade^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
