Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v t Eram. för skeppsråd.
■C| t! WJ ■’
*;|v V, ,jt. o;(Fprts. fr/sid. 0
lär varje departement på fartyg^tv.är
representerat.) .
Skeppsrådets uppgifter. i ?
Rådet skall vid varje tillfälle göfä till
sin uppgift att tillse, ätt varje mecUemay.
besättningen . tillhör unionen. ’:V"– *-= ‘V r
Rådetskal noggrant inspektera- all-
utrustning,’ såsom räddningsbåtar, livbälten,’ ■.
proviant, vattenförråd o. s. v. före avgång
från hamn. Om’ något befirines i dåligt
skick skall ett möte omedelbart
sammankallas.
På fartygpdä^ skepgsf.ålen
enfigt,hyreskontraktet "!-Unt<| erkänts, Iskall’ deft inte
handla infijfr-kapten eller.;dfficerärriä som
én kommitté, "representerande
besättningen. ’ Om något klagomål’ skall framföras
skall ..varje man av besättningen
framföra sina llagomål en’ i taget. Skälet för
ättiyaj-je^jnan skåjl framföra sina’
önsk-niriigaf (ar a^JMaäc bésättningen går upp i
klunga dfet’ i/allt ;fäy. blir endast en eller
två Som ’för. detas^alän. talesmän
énsés då söm . bTåkstakar %ch’’ så’1 snart
fartyget når hamn får . de ‘sparken. Vi
måste föriökä undvikä’1fét:tä. töm
besättningen går - up^ .j/samiad trupV kommer
.vidare, kaptenen ifrån-.säk£n:.för-!jUitt. Men
om varje grabb går uppapå. ojjka tider
o?h säger önskningarna ‘på’ sitt ^ärskilda
rslttyjfined början -genast l’éf|eT éfukosten,
besättning på <35’ iäih) l$llla gub-,
^bért^érksam från morgon till lprgH. Vill
vkaptéftén ha något. arbeté "gjo$ i stället
^föfödétta ständiga spring’hela?-dagen blir
pjaf»’ tvungen att ge meiä;.sigi Han blir’
ursfändsatt .att få tag h bråkmakare,
eme-kdän •hei^iifcesäftni^geri är; lika skyldig.
■ Sk-éppsrådet skall tillsé att
fartygsdele-gatep; haf;. tillr,äckligt-^istort> förråd’av
litteratur, märkén.jtf’ d. innan båten;<lämnar
hamnen! skall.,(iljse, att fartygsder
-i^^iWPPft^ajyfjll sekreteraren fpr<
avsegling och. aå.,gfta. spm, möjligf... .Vid
anlöpande av hamn skall hela^de^Jiapi
portera till. branch sekreteraren odj. bevista
[ alla inöfén m.edan de stannar i: hamnen.
r.$keppsrådéf|-, skall anordna möten för
I uppiystiinfc och behandling av uppkomna
I frågör så ofta som möjligt till
sjöss.;.Pro-I tokollet frfn dessa..möten skali sandas
j till branchen och till »Marinarbetaren»,
j Rådet skall sammankalla ett möte
omedel-l.bart efter anlöpande av hamn.
Fartygs-I delegatens öch skeppsrådets rapporter
Iskall refereras i mötesprotokollet.
I På fartyg dar .skeppsrådét’ erkänts i
hy-I heskontraktét skall rådet inte ’lämna,
far-1 tyget förrän en ny besättning av. I. W. W.-.
1 medlemmar har tagit hyra och vält ett
Inytt råd. .. V.". ■{
Varje aktion, som skeppsrådet med
be-sättningsmajoritetens godkännande
,’före-I tager mbord skall an?es definitiv om in-,
J gen invändning möt aktionen göres pä nå-!
I got marintransportarbetarnas, branchmöte.
] Marintranspöriarbetarnas plikter.
j; Det är varje maririfranspörtarbetares
[plikt att tillse, att aiia’ kommitterade, ’,ut-
I sedda eller väjda, följer majoritetens
instruktioner. Gör de inte det, skail de
pme-delbart ersättas och utstötas om det äi
I nödvändigt. ■’ . ,. .
I Dét är också varje medlems plikt at;
| hjälpa till att verkställa och förvérkiigE
‘ våra önskningar. ■ 1
t Dét är ävén varjél. 0/’. W.-rnedle’rri!
I plikt att tänka själv. ; , ;
’ Låt" ingen leda .dig! Koni ihåg att vai
II och én söm är i’ stånd att leda dig ut ui
I eländet också är i stånd att ledä dig tiil;
11 baka dit igen ! Låt icke leda (3ig att tr<
I på de så kallade »skeppsråd» ’sönfjäi
gamla ’unionerna nu drar i härnåd för.
; I; Dessa borde i .stället benämnas, redare
, j råd, då sjöföiket endast kömfriér att fi
i spela rollen aV mariöriéttéri dem; ’1
*| Glöm «j insamlmgslistorna.
. (Forts. fr. foreg. n:r.) .
T Krigets utbrott.
. När världskriget: utbröt 1914 så
misstänkte ingen att redarekungarna och
skeppsbyggarna hade någonting att göra
med det, ej heller att deii Tyska
marin-transportens utmaning hade>någonting att
göra med det patriotiska ektas som
omedelbart : kom;-’ till syneSvh’ös de;’ brittiska
skeppsredarna.
/ Men ändå, då vi tittar på deras saldon
i böökét-n’a : .för tiden under krigsåren, så
Vet vi,- att de verkligen måste hava önskat
kriget och att de gjorde :en ofantlig profit
•utav det. ■ DehiHyskä isjöfarten :;bort4révs
från haven för döt var av mycket mer in»
>’tressp ;if$t/:;Våra £j)atri,ötiska skeppsredare
än belgiernäs iråkade plikt eller- »de små
■nationernas heliga?: rättigheter».*.
Skeppsredarna -.hade . lika- mycken . omtanke ctfm
de < små.-’nationerna- som-jde., hade om; den
ostasiatiska eldaren eller den svenska ■
rna-trösen, mäs .han ^shanfehajades ombor.di på
deras hungriga trampångare.’
■Omkring -14^87 : njarinarbetare ombord
på i brittiska; fartyg; fick sätta, livet; till
under ;kriget på grund , av submarina anfall.
} 1 dag’ som går får .anhöringama
tfll -’ -äil^ -^Hlesså förolyckade “ leva >under
svältgränsen utigenom landet, men låt
‘ingen trö-att detta- tvingar skeppsredarr
-nas hjärtan’ att’klappa fortare i sympati
för - déssa ;éffer för; én grupp äv
män-;niskor m&di-stenhårdäihjartan böh lidandfe
lav eri-niania för profit. • Det folk-söm bet
•mannäde dé tyska Undervattensbåtarna var
till största delen-sjöfolk som: föret, utgjort
besättningarna påihanjlelsfactygertj i
pnåni-ga‘fall hadp de.-svarit .njediemm.ar;: ax.§atp|
-ma union. (>ch yarit skeppskamrater méd
dém, som de hölLpå med-att utrota.
’■ -Emellertid,- dessa- människor var endäst
betraktado srfm havets avskum och
shang-hajärnas:’offer fastän de- ändock • utgjorde
käHån.tiit-magnatens.och.hans fina
hiist-Tus lyxiösä‘ hus,:igoda mat, fitiä silke- öch
; deräs ofötfmade . njutningar och nöjén:
Kriget-lltökåäö feképpsrédarnas gr.epp tio
fallt.- Dé Y’6’rittiska, amerikanska,
skandinaviska och japanska-’redarebolagen
myntade ;efi ofantlig .profit’ Tyskarna; genom
att’: de ‘•förlorade .kriget,’.förlorade även
istörre- delén :av siri handelsflotta.
Den brazilianska regeringens omskrut
nä ’aktiöK^ vilkéh bésfd i K# förklära -©eni
•ttäimäkti’fÄä’kHg- böttnäde endast i dén
nas • ätrå’’éfter- tlé ’intérherade tyska
far-tygéii i déPlaftdét öéK;.var sämtidigt ett
iiändlahdé’: eftet d‘e ;äftiérade maktérhåé
- rådv.tiU’ dSri^ijrazlliäö^itf; regeringen. " Li
kadant förhöll det sig med republikerna
Peru och Portugal öch’ dét var säkerligen
en av dé .smårré oréäkérnä till"’ ätt
Förenta Staterna subsiderade sin press för
att den skulle arbeta upp. en opinion av
våldsam föjtrytelse; mot Wilhelmsstrasse
sedan pör-enta Statérna ,hade >försett
tyskarna med material samt emottågit; väror
från de tyska .lastfraktande undervattens
båtarna, när dessä gick igenom de allie
rades.blockad. •; .t: ■ ’■
Kriget efter kriget.
De allierade ländernas skeppsredare,
med - hj älp av SiBa respektiya.. regerjngar
och genom, utövande av ekonomiskt tryck’
på - dé riéutralä länderna,: lyckades .att
Ven-sa haven från tyskt handelstonnäge.
Detta, emellertid, stävjade alls jcke den
rivalitet som 1 éxistérade émeliah dem" öch
dfr. böjade omedelbart’- att överräcka’ yar.
andra öch slita upp varandras -strupar
såsom dé gjort före kriget. Detta koni. till
synes tidigt p^ år 1922 | den dispyt som
fiaven s hi stor i a.
(Story of the Sea.) ^ 1 ‘iHV–
Utgivet av I. -W. W:s huvudkvarter. , 1 _3.:
Marintransportarbetarnas handbok.
— Ja,, nu ska ni se att. det blir kul
ombord på båtar^f.,b^»|i^?.Hn.ioi»sl%t^féBe
f.år tillåtelse ätt bildä såna1 dijr. skeppsråd.
Då ska i,ag nog se till att hlj vald från
däcksiaan, iör då kah rriäti; få sitta i
salongen och snacka, med-.skepparen å
kanske till och med’ får drickä; brorskål med
honom. Dä ä’ mina tankar, men de i’
nog bäst män tiger’méd döm så länge.
Gldarna sparkas i land.
För- en Hid, sedan omnämijde vi ’i ’denna
tidning; att: det’-,största :mot,orfartyg,.;som
någonsin byggts, gått av stapeln,-det!var
det Engelska passagerarfartyget
»Auro-tangi» på 23,000 tön. V;
Sedan dess har, det näst: största .
Diesél-mötorfärtygét. av pässagerafetyp; löpt . av
sin: stäjsél,’ ’’nätttiigeri »Gripshofrt&“ öim
iV^OO^tons stqMek.
DeSsa, två arj endast föregångania till
dem som skäli, febrnnjä/ öch’ allesammans
spärkär fiansynsipst éldårna i !i,and pi
beachen.’ ’•’‘; . , ■:{,’< ’ v.
Det behöy^ig^ antalet. maskinpersonal
på; dessa fartyg, jämfört méd
kolbflnnan-de I ångfarytg a.v; . samma . .-.tonnage,, blir
knapp^:l.30 procent av ångarnas. ; ■
Detta betyder, vad. eldarna; beträffar,
att de, för att kunna hålla stången ;,oah
mildra f.öljderna av dentiä tekniska-.
ut-véékling, ’i- den mån de béröräs av ,den,
måste.’minska sin arbetstid med omkring
100 procent vid det här laget. Ni kan
göra det kamratér, oni rii- vill! .....-
En utmärkt minnesfest; v ; •
Vid den fest, som avhölls av
Stockholms Branch den 19, november, tili
minne äv’ joe Hiil’s dödsdag, .hade-
arrangö,-rernå.’ gjtfrt sitt allra tåsta.
Största, delen av prqgranimet bestod av
sjungandet av Joe Hills inspirerande och
mäktiga . sånger, yilka, sjungos både. sölo
och unisont till framåt, 12-tiden ipå natten.
Före det egentliga programmet tog. sin
början, togs ett par lyckade fotografier
av en del äv deltagarna. Vilka säkerligen
kommer att glädja vårä kämrater i ändra
länder, nar de. eventuellt får sé dém. i
våra tidningar. ’■v’’: ’/’
Endast’étt pär kortä:’anförahdeh‘ Hölls.
Ett av dem hölls av kamrat Carl Althén,
välkänd såspm,en av de tre kamrater, som
för en tid sedan deporterades hit från
Amerika efter aft’’Håva suttit fängslad
i över fém år i LeavéH^örthfängelset \på
grund av sin aktivitet inom l. -W. W.
Kamrat-: Althéns korta men gripande
’skildring av Joe Hill’s sista dagar gjördé på
åhörarna ett starkt intryck och avtackades
med. kraftiga; applåder.; -Lokalen,- -som vai
%id";=
“Marinarbetaren“
storartat dekorerad av arrangörerna, yåi
ifuilsätt Itiil‘’sista pläisr ?
»En oföjrätt iriöt én,;;ät eri oföiiätl
uppkom emellan Förenta staternas ship
ping board och Förenade kungarikets
chamber of shippingj övér tränsporten av
egyptisk- bomull- från—Alexandria. • För
nära två år efter stilleståndsfördraget’var
så gott som alla fartyg befraktade med
att transportera soldater och deras
utrust-:’riin|är tijléäfés till tefi|js respéktiya ländér
éafrjit att transporterä^^n mängdfäv födp’^1
änYhen, vilktf’ had&’«BSpat Slé i®Aust)a;
lien och Sydämérika till de länder söm
stod i ett så förfärligt behov av dessa.
Det-var undér slutet av är 1920
söm”re-aktionen började ätt förniminas. Océäii-;
[
t
.
;
I
1
1
t
s
a
n
ir
v
.e
ir
;
e;
ir
:k’
i
b
r
i
F
f
s
t
I
j
:
I.
-1
j,-. -I;;
frakternas fétebrödsdjgär yar {sliit för én;|;
långt tillkommande,rtid. Fraktérna sjönk,!,
fartygen’ lades1 ^p,-i segelskutorna ’ sål^
’des till skrot’öeh.:äv.ert’dfe kolossala-snilr
lena, vilka- byggde: stora träfartyg i ame-}
rikanska skeppäbyggerier, började att inse
sin. dumhet^och ilutäde upp med< sitt
byfci-gande. . •- rv- •. ■■rf-
Tili trots av denna ofantliga1, slump såg I
vi år; 1920 hur e.n mängd äv fartyg gléd j
av sina ■ |tapel’bäddär, endast . för att
yt’-terligäre öka rilängden avf. fartyg; som. låg I.
och belamrade hamnårna, antingen ridan>|
de för ankar ellér’förtöjda vid kajer-och’|
dockor. •- ’^st" . .; ^
Sedan det -’ året har
sképpsbyggeriejt;|-haft en del aWbrott, men till trots äv ;(fesi T
sa har världéhs redarekungar änskäffat j
sig över femton ^miljoner,- ny byggt ‘vjhailil
delstonnage sedan -krigeti /Av Kletta
tonnage ; har. Amerikas -Fö.renta .Stater tagi^
lejonparten eller :tio.miljönesitoii.- *’ " ’
Ändå ;skriker. redarnas. &ubsidiérade;lidi I
ningar och press .att. de - har alldeles föf I
tryckta, tider för att kunna- gå" med pä
dg...billigaste, ,förbättringar för sjöfolket,
söm 1 gruifd ■ och botteti -skapar all dennå
enorma rikedom. Medan denna utökning
av nytt .tonnage pågår får miljoner ton av
fartyg ändå ;-:ligga. upplagda överallt i
världens hamnar^ en stor-del vilka kanske
aldrig kommer att, göra någon ann,an resä
än till nédskrotnlngsplätsen. Miljontals I
ton av flytande -likkistot ’.haf byggts.^on]
var.-. absolut odugligt för. sjöfart såsorri
bland annat kän bevisas av den realisation
som Förenta stäternas shipping; boård I
gjorde for, ett par år sedan då: det sålde
hundratals under kriget, konstruerade .trä- [
fartyg för en sunima av 700,000 dollars,1
vilka hade betingat en kostnad av flera j
miljoner. Dé människor som burd
ansvaret för détta kojossaja vansinne’går ännu i
löäa, och: ingen har heller tänkt sig att
de borde vara under Uppsikt. Én dél av j
dessa så kallade fartyg gick till sjöss:
hunger och fattigdom tvang medlemmar äv 1
vår klass .att. taga hyra i dessa likkistor, |
där de. satte., sina- liv^.på .spel för en; bit■;
bröd och-en’^koj i skansen.
Egendomligt nog fanns det även sjöför- ’
säkringsbölag, som var-dumma nog att ta
risken med dessa holkar;;’Såsom en‘slåenT
de illustration på den ofantliga^ dumhet
som råder inom det kapitalistiska systemet
bland dem som makten haver, kan ingen-:
ting bättre framföras än det att bygga
miljontals ton av handelsfartyg medan
omkring 30 procent av handelstonnaget
är upplagt så gott; som för all tid; Men,
med en, eftertanke, så. krymper det ihop
till. rena bagatellen; när Vi drar. oss til!
minnes, att 20,000,000 av. det yngsta,
bästa och kraftigaste, folket fick släppa’ till
livet under kriget.
>n : .- ;:i - • -.- (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
