Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marinar bet ar e n
“En oförrätt mot en, är en oförrätt mot alla.“
Utgives varje månad ... v
•- {. av Världens
M. T. A. I. U. Industri-
’ No. 510. -arbetare
Skand. adm. .... . J., W. W.
’• , , ., ,’Pöstådress: ’ " ,
MARIN ARBETAREN, Aspudden, Sweden
:Printédf iri- Sweden.
Sthlm 1924. Tr?-A/B Fram.
.Vad,, vi. kräva av
■ redarna och dig.
Före vi framlägger äé krav som vi
anser oss berättigade att kräva, ger
’ vi ’härir^ed; en översikt av vad dé
gamla unionernas representanter
lovat att de sköllé göra för sina
medlemmar, oélir¥viaidri de1! verkligheten
gjort; \
För fyra år sedan sammankallade
Nationernas förbund Europas skeppsredare
och sjöfolkets representanter till en
konferens iGeniia. : . . ’ ’ - ^ : ...
Till synes så var de öerhört intressénrade
för- sjöfolkets-förhållariden, :men när: frår
gan pm deras arbetstid kom upp, så
ma-. nipulerades det med .voteringssystemet. på
.konferensen så att förslaget om ,en 48
timmärsvecka för sjöfölkét. avslogs genom
et) JUtondels. föst., ; s...... . v
jöe: brittiska . skeppsredarna .sände upp
r,jsann.sky}digä_ jämmerro|v,;att Vett ’ sådant
förslag; öm det gickr5i^npm,,jgkif.yé ’.be*
tyda rena bankrutten för hela brittiskå
handelsflottan. De enades, sedermera pm
»naamwoas <,nt >
s ens kompromiss. på ,.ej} 6^ ;.t)mm^rsveclja
— vilket ~är mera verkligt arbets Jin vsyj
en del av de delegerade på konferensen
’ ufrlÖrf!luh’dér hela sin ’ ’ "•’* *: ’!
■‘’^’Äfriérikä/ äär Kongressens1 bägge kåiri?
‘Var aÄiägit äen Så ‘kallade »Seaman^ bill>i
i vHkeri Tägéri-’ foreskriVér en åtta timinkrss
■däg<i -för sjöfolket, är- denna åttatimmars
dag,~?tifl trots av denna ’lagstiftning,’-eii
död’ bokstav. De enda söm- haft förmå-’
gan att i realiteten behålla sin
åttatim-. mars dag, är det franska sjöfolket, det
’australiska samt. det argentinska; de
båda sistnämnda grupperna är dock
huvudsakligen anställda i flod- och kustfart.
Det franska sjöfölket bibehöll sin ätta-;
timmars dag genom att kämpa flera långa
och bittra strider för att behåll^ den. T
de skandinaviska . iänderna vet vi att
däcksfolket aldrig, ^aft någon verklig,
åt–tatimmarsdäg, utom i hamn, och. i det se-,
nare fallet har skeppsredarna fått
dispens från denna lag beträffande
inlands-sjöfarten. Även där denriä lag skall hava
sin tiflämpning, i de djupgående
fartygen, brytes denna., lag .och göres mer och.
mer’’ oduglig’ på grund av den tolkhing:
som. kan ges, den genom korsa resor,
mellan olika, hamnar,, då’, däcksfolket- får
arbeta vakt om vakt, det vill säga mér; än
rundäl2 timmar om dygnet. I de1 andra
europeiska länderna,’är tillståndet
éiia-handa. > j’; .
Nationernas förbunds, arbetsbyrå
ämnar säkerligen inte åsamka sig något extra
tankearbete Över.. Mariharbétafnäs 8-tim-,
mars dag, ej heller kommer några
regeringar ätt göra det. . ; ’
. $ari,ntb(m$portarbétarnas. , .Industriella
x Unipji ay l, W. W.: är den enda
organisation. som, kan, på grund -.av;, sin
världsomfattande prganisatiohsnletod; genomföra
en åtta j timipars arbetsdag för sjpfolket,
vilken, reform sedan kan utnyttjas och
användas - såsom ett trappsteg uppåt: till
dén totala kontrollen övér industrin. ■
sv;,;Genpjn’ én’ sådan örjgänisätion kari: vi
genomdriva en. 4+ jtjmmafsvecka i hamn,
en 36 timmarsvecka i de tropiska
hamnarna samt eri 48 timmärsvecka till sjöss,
med; ingen övertid tillåten utom i ytterst
trängande nödfall.
Lägg märke till kamrater, ,att‘def är vår
trängande plikt till alla våra arbetslösa
kamrater att sluta upp med att bibehålla
en -så lång arbetstid medan’ dé går på
världens alla beacher öch svälter. -
Vi’ själva måste bära ansvaret for våra
arbetslösa kamrater.
En mäktig organisation kan förkorta
vakterna för kamratenlä på durkarna till
tre och nio timmars vakter, en
sextimmaTS-dag. På så vis införa en vakt till, vilket
kan avsevärt minska våra arbetslösa,
kam-rateirs antal. Om någon invänder att det
inte skulle finnas nog eldare för den nya
vakten, så kunde vi ju föreslå att
redarna går, ner. på durken och. gör den.
I. stället för att vänta på riksdagar,
sty-.relser och, fprtroeridemän, .så måste vi
iära oss ätt,göra dessa saker och ting för
oss själva. . .
x- Vi måste borteliminera följderna, av
den nya . arbetskraftsbesparande process
,sen genom en stark "och besjutsam
världsorganisation..,, v.–:’– f.. ...
i-~ Vi måste vara beredda/på att föra
en hänsynslös kamp emot den dekadantå
och brutala klass, som myntat ofantliga
rikedomar av vårt överarbete,1 hunger-och
elände. Vi måste utveckla den -soéiala
känslan, så att- den ger oss
stålsatta*viljor, så- att vi kan säga ’till oss själVa,
att vi måste vinna, om så fan själv oeh
hans helvete är mobiliserat emot oss^ ;-Vi
måste genomdriva’ rätten, för våra. med?
lemmar att bliva avbetalad^-i vilken hamn
som helst. ; Vi må^te genomdriva;1 att-.dé
bliva avbetalda upp. till sista öret;, att logg»
nings.systemet avskaffas-: och.att.systemef
■att, mönstra. för. bestämda, tidsrymder-siavi
skaffas: »«>»•.. -J - sy, ’i..–.:; !:!.’;
■ Karnrat.-vil :did:;ta’i; ett täg och ’hjälpa
öfes att’ förbätfra tlinä egWa^ förhålländeri
dmbdry-;i- fartygén^säväl’ sdrn’ dtfiä ovrigä
kåmratérs? ‘- <■;
Öm !’du vili’ göra, det,‘ gä då upp ,;tjli
närmaste I.’ W. W.-Branch .elfer uppsök
den’ förstä: Hamn ellér färty^sdelegaten
och anniäl att du; önskar ätt"’ryckå -in i
< s. • . ;• ,%y ? *
ledet av En stor’union av alla arbetare;
Om inte du kan tala så kan l,
W .W-litteraturen göra det för
dig. Se till att du alltid har den
på Jager. Sprid den! ... ;j
• •••’■ ;• - ; - t’: V’
Det är lika lätt att läsa
bokstäverna i en I. W. W.-broschyr,
som det är att känna till märkena
på ett spelkgrt.
Den, söm inge ning vet och icke
vet, att han ingenting vet, är
oförbätterlig — undvik honom!
t Den, SQ.ttl wgenting vet och; vet,
hit hän ingenting vet, är
åhspråks-lös – lär honom!. . ,.
De\rii som vet • jiågot. ochrieke
vet, att han vet hågot, s<wer:, .-■*
väck honom!:
. En broschyr’ ligger på. Hyllan
och latqr sig, sätt den i arbete!
KiuiuiEiiiinniinnniiiHiiEiiuuEUiijiiujiuiuiiiiiuiiHriiiiiiintiimiiuiiit-iiumiiuitMi
STOCKHOLMS BKANCH
av M. T. Ai’ I. U. No. 510 avhåller
möten varje torsdags kväli jkl. 7,30
e. m. i Södra Folkets Hus. Allt
sjö-fojk öch övriga Marinarbetare äro
välkomna! • u - ■■ -.
Sagt utån blommor.
• . ;J Brév ’från Sanf Qaeniin.
James Olsson, utsedd av yåra
medlemmar inspärrade i fängelset Sa.n Quinten,
Kalifornien, såsom korresponderande
sekreterare för Skandinavien, ger oss
följande brev: .
Till medlemmarna av Stockhlms Branch
N:o 510 av’ L W. W.; Stockholm.
; Sweden. • ; • •
Bästa kamrater: — . ‘ A.’, ■’
edert;brev daterat deh; I.4.sept. anlände
hit för några dagar. sedan.’ Från edert
hrev lär. j jag ,att de . andrä riktningarna
inom arbetarrörelsen ser. med ovilja p$
M. T._ A. I. U. av I. W. W!:s verksamhet
i.,Sverge,; JH^r-i det. här landet förhåller
det sig precis likadant..
-För tillfället så har. vi ett häisikes göra
med att reda ut saker och. ting här inom
organisationen emedan; en!. del , politiker,
under den . senaste, tiden., nästlat sjg in
och försökt, att, erövra en del.av I. W, W.
Det är ju. inte första.gången som detta
gjorts,’det försökte dom-ju även
när-organisationen grundades,’- men det •
lyckades inte: då och kommer1 ihte hellfer att
lyckas den här gången. Politikerna vet
att ur. en revolutionär synpunkt så är 1.
W.) ’W den bästa abretareorganisation 1
världen . och- det är just -därför’som ’ dé
lägger ner så mycket nit för att-få
kom-:ma åt den. - Orsaken till att de. inte:
lyckas. är-: dén ätt ■ nästan - alla L. W.
W.-medlemmar en gång eller annan varit
medlemmar av ett politiskt parti och
följaktligen har de fått lära-sig att inga
politiska-frälsare kan leda dem ut ur
kapitalismens . Egyptiehi.. Vi har endast • vår
arbetskraft att. sälja och^den1 kan vi inte
gå tlil valurnan för att värdesätta., y. - ;•
Hur långt v.i än,;bliekar tillbaka så fihi
Jier.:. vi .att [alla: politiska; ledare .glömt, oss
så .fort dé häft sltt’ éget ;mål.i; " ;
>’•. Vår: mäkt - fexisterar én’dast:- på’
ärbéts-platsén, inbin Industrien, och ‘def är-ocksä
där’ som "vi ’ kommer- atf segra när dägeri
kommer.-v r ’• _ ’ ’’• -‘- , • •? v
1 Våra;’medlemmar och’ delegater • ombord
på- fartygen’ochSälla andra arbetsplatser
kommer nog ’ätt se til T att 1 förverkliga
■den dagen medan de överalit bygger upp
örganisätjon bådé i’ styrka coh omfång.
Men-: kamrater, ni’. ställer några frågor
i érat brev, som jag viir besvara förrän
jag börjar ätt’ filosofera allt för mycket.
; Söm ni ser har jag glömt hälften av mitt
modersmål, men jag hoppas ätt lära om
det på nytt igen.v-;:
(Jäg är lik en farbror som jag har här
i. landet,-vnär han språkär svenska så
måste det vara en mexikanare eller
amerikanare för -att kunnär;förstå den.)’ Här
inne bland-de-som undergå straff för-att
de brutit mot den Kriminella
syndikalist-lagen, ällesammahs . médlemmär av- Ii
W. W.,‘ är det’ 3 : svenskar^ . -4
norrmän,- ■ 1 dansk och 2 finnar samt 5-
stycken av skandinaviskt’ ursprurig- födda här
i landet. Allesammans är -sjöfolk utom
mig. Jag tillhör järrivägsarbetarnas
industriella union’ n:o 520 ■ av T.-’W! W. - Eri
del äv pojkarna här värit häF’i över 3 år,
andra ’ återigen har endasti:"vän’f "här en
kort tid. Men som det ser ut-så blir
jag visst den enda som får åka tillbaks
till hemlandet när minä 5 år är’föHupria.
ArTsetafdepartementet : i - Washington
tänkte deportera 3:äv oss härifrån för’ett
par månader sedan, men det vart bära två
som åkte i väg. .
. Den ena var tysk och den andra var
spanjor. Jag kunde även ha lämnat vid
den tiden,’men jag sade åt dem att jag
skulle! tvinga dem att sända mig om jag
så skall vänta tills, min- iid är upp och
sedan-krypa ut. Vi-har emottagit
tidnin-grna som ni sänt ss och vi har. läst
alltsammäns; även iantipijsetna!: Jag
>tän–ker försöka att .skriva några artiklar för
; tidnlng:ar,hV;’’däirö’véiV; nit®^^ägärriäiVSkni-’
N y het e r Ir å n
I. W. W:s
generalkonvention.
I. W. W. avhöll under oktober
månad sin sextonde årliga
gene-ralkörivention. Från de
underrättelser som kommit oss tillhanda
till nuvarande tid kan
konstateras att det utförts en. ansenlig
mängd arbete av de delegater
som tillsammans utgjorde
kongressen. •/. . - .
Under de senaste åren har en
del element enrollerats i
organisationen, vilka de medlemmar,
som utgör den sunda kärnan i
I, W. W., ansett undermåliga: ätt
längre funktionerä: som avlönade r
funktionärer och dessa har fått
lämna sina poster ‘åt artdra som
medlemmarna v anser är bättre
skickade att handhava: dem: Med
ändra ordi en; uppryGkning och
en till synes ganska : ordentlig
upprensning > ’har.. företagits- äv
konventionen, vilket resultat^
sedan framlagts för det allmänna
medlemskapet^ för omröstning,
det som alltid har det slutliga
be-stämmartdet inom I. W-. W.– ■ ‘
Resten av arbetet har varit av
rent konstruktiv art. En del.
revideringar har gjorts i
organisationens konstitution (grundlagar) y
smärre förslag har .framlagts
.-beträffande organisationens
funktionärssammansättningar ^ n^ch
dessas verksamhet,; vilka, alla
ävenledes utsänts till: det
allmänna medlemskapet för omröstning.
Såsom, idel nyheter
från.;konventionen . kän, nämnas att;ipke
miiidré " äll’ söxton ätisökriingär
om tillstånd’’ ätt- bliva -Bräricher
(charters) inkommit från olika
länder, huvudsakligast Brancher
av Industriella Unionen No. 510,
Marin transportarbetarna.Ävenså
får vi veta att en ny Braneh
öpp-nats i Melbourne, Australien samt
att en stationerad, hamndelégat
blivit placerad i- Antwerpen. ^,-1.
W. W :s konvention -åt er ger én
kristalliserad reflektioft-,av hela
organisationens mäktiga .och
solida uppbyggning... . - .- .
•’ Ingenting ’> - förmår :• att hindra
dess framåtsträvande ^ och dess
alltmer växande , ekonomiska
makt, som i dag är av;.så ofantJig
betydelse för arbetarklassen. Och
vice versa, deträr arbetarklassens
stridande, kämpand^ elit: som i
dag ., utgör det organisatoriska
avantgarde; vilket bär namnet I.
W. W. (Världens
industriarbetare.) ... c, . V R. y ,. ■
tidigt som jag"finnér ut vad som
försiggår över där, så tränär jag upp mig i
svenskan. a> ■■■ 1, .1
. Jag hyser hopp öm att genom att skriva
till tidningarna, så kan jag hjälpa I. W.
W. och mina kamrater. Och om jäg
trodde att det skulle hjälpa något, så skulle
jag skriva till fan Själv. Jag för uiin del
hyllar satsen: »ändamålet helgar
medlen»;,-.. - ■
Ja, kamrater, jag får nu sluta för
denna gång med. hopp om att ni alla gör ert
bästa för organisationen och dens
främ-ryckning. eder, i bästa’ humör’ -V
• " ’ • • James Olssön. ’
■ ■ ’ .... ... _ - - V - .. ... c
N:o 35718. San Quinten, Californien,
y. s. a. . ......V..
Sand ^in jobbnyheter till
tidningen. ^■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
