Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
is t ort a.
(Story of the Sea.)
Utgivet av I. W. W:s huvudkvarter. Marintransportarbetarnas handbok.
• -4^
”Kalle Pundhuve”
däckare päs/s Fisiayräcklär: ” “
(Forts, fr. föreg. n:r.)
Syftet med denna bok för Marintran-
sportindustriens arbetare är att på ett en-
kelt sätt väcka upp arbetarna på durken,
i byssan och på bryggan till en förståelse
av de ekonomiska krafter, "som berör
dem och att samtidigt smida metoder för
en motorganisation mot dessa. Med detta
må! i sikte hoppas vi att denna bok räc-
kes i händerna, på alla kamraterna i skan.
sarna och ätt innehållet tages upp och
diskuteras på frivakterna: - ’i ’ ’
Dieselmotoren.
För några år sedan gjorde en liten tysk
med ett stort huvud en upptäckt, vilken
var förevigd att skaka världens industri
helt ned till dess botten.
Vi hänför till- Dieselmotoren, nämnd
efter sin uppfinnare. När denna upp fin
ning började att bliva känd inom ingen
jörs- och skeppsbyggnadscirklar gjordes
en mängd försök, många av dem oärliga
— dock helt i linje med kapitalistisk och
skeppsredaremoral — för att komma åt
planerna.
Denna uppfinning räknade inte endast
med att revölstionera fartygens framdriv-
ning utån även för användning i land
transport.
Den skulle, enligt sakkunnigas utsago,
kunna göras användbar- på lokömötiv, på
traktorer inom jordbruket sämt för varje
och all transport på hjul. ",
Den var enkel till sin konstruktion, kun-
de tillverkas, billigt, och använda sig av
vilken som helst råolja. ;
Ja, enligt beräkning så skulle de bi-
■ produkter söm fråmalstrades ur oljan, i
mötoreris oljebrähning mér än betala det
• som självå- råoljan kostade. ’ Oljan rinner
direkt in i-motorn, där den under ett ,at-
mosfäriskt tryck tvingas att explodera, där.
med andra ord friktionen mellan moleky-
lerna: i atmosfären blir så stark att den
lösgör oijemolekylerna och därigenom ska-
par gas, vilken process benämnes explo-
sion. .Denna explosion är drivkraften,
som nu är i färd med att, i synnerhet in-
om marintransportindustrien, totalt -föränd-
rar den industriella processen.
‘ Irtga ångpannor är nödvändiga, därmed
avskaffande pannrummen och kolboxarna.
Maskinrummen kan byggas mindre och
mera kompakta, Vilket gör att Dieselmo
torfåryget får ett vida större utrymme för
lasten’änrett ångfartyg utrustat med ång-
mäskinäven då det använder sig av olja
‘ som bränsle.
■ Även sotet och’smutsen, som är varje
andrå styrmäns eller båtsmans förtvivlan
ombord på en ångare är frånvarande på
motorfartyget.
Ritten till uppfinningen för fartygs-
syfte sattés i danska händer av ^ doktor
Diesel. Strax före kriget så befanns det
att detta stora industrisnille försvunnit
från ett fartyg, på vilket han företog en
resa ÖVef Nordsjön. Om han gjorde själv-
■ mord eller blev mördad av besvikna
skeppsredares eller skeppsbyggares agen-
ter är en sak som säkert aldrig blir upp-
. klarad. ; . ■
De stora skeppsvarven i Köpenhamn
begynte nu att bygga ett flertal av stora
moderna motorfartyg, i synnerhet för det
Östasiatiska kompaniet.
Sedan 1915 har dessa Dieselmotoxfar-
tyg allt mer och mer ökats och börjar nu
att bliva en allmän företeelse inom ma-
rintransportindustrien. Upp till dato är
emellertid de skandinaviska länderna långt
i täten för byggandet av dem.
Knappast ’en månad förgår utan att ett
fartyg på ett genomsnittstonnage av 5,000
tön sjösättes enbart i Sverge. »
Liknande tillgår vid de danska skepps-
varven, där det bygges det ena mötörfar
tyget efter dét andra för svenska, norska,
eller danska rederibolag. Även i England
Tyskland och Förenta staterna pågår den-
na byggnadsverksamhet.
Där icke fartygen bygges från början
till motorfartyg så förändras de till mo-
torfartyg ifrån ångfartyg.
För 8 månader sedan visade statistiken
att 44 procent av allt nybygge på världens
skeppsvarv var Diesel fartyg. För kort tid
sedan nämndes, att ett passagerarefartyg
om 23,000 ton, byggt för engelskt, rederi-
bolag, satts i trafik. - ’
Inom ett par månader sk all y tterligare
ett stort - passagerarfartyg »Gripsholm»,
byggt för Svenska Amerikalinjen, vara i
trafik mellan Göteborg och New .York.
Två stora malmbåtar om vardera 23,000
ton har. för kort tid, sedan sjösatts i Tysk-
land för: svenskt bolags intressen, allare-
dan charterad för 20 år framåt av en
amerikansk gruvtrust. Norge enbart har
för ’140,000,000 norska kronor dieselton-
nage under byggnad på olika skeppsvarv.
Dieselmotorer: börjar även att användas
på de Brittiska krigsfartygen o. s. v. Den
tid börjar nu att hastigt närma sig, då
ångan icke längre kommer att användas
såsom drivkraft för fartyg.
Vad kan det vara för en trollformel, som
gör att alla stora redarintressen är så
ivriga för anskaffandet av Dieselmotor-
tonnage ? Förklaringen till detta ligger i
att den mekaniska energien är billigare
än den mänskliga muskelenergien, ingen-
ting annat. Ångan gav,, i jämförelse med
segelfartygens vindkraft, en ofantligt bil-
ligare mekanisk energi till ägaren av far-
tyget.- .. . .
Dieselmotoren återigen överflyglar ång-
maskinen i iråga om levererandet av bil
lig energikraft, vilket med ändra ord be-
tyder att flera hästkrafter står till förfo
gande för varje man ombord i fartyget än
vad fallet är ombord i ett ångfartyg eller
segeilfartyg.
Vi kan ju’såsom en illustration antaga
att ett 6,000 ton Dieselmotörf artyg med
2,000 hästkrafter har en besättning på
30 man, det ungefärliga antalet på ett
svenskt fartyg.
Det ställer således omkring 66 hela och
några tiondedels hästkrafter av mekanisk
energi till förfogande för varje man om-
börd i fartyget. Då varje hästkraft, en-
ligt ingenjörernas ’formel, är. lika med
tolv manskrafter, så blir således detsam
ma som att varje arbetare ombord i- ett
Dieselmotorfartyg ay denna typ samarbe
tar med cirka 800 mekaniska arbetare.
Gör vi sedan en jämförelse med den
tidpunkt i den industriella utvecklingen
inom Marinindustrien som känneteckna-
des av tränsporten med galärer då farty-
gen fremdrevs enbart av mänsklig arbets-
kraft så ser vi att det i dag skulle be^
hövas i runt tal 24,030 sådana galärsla-
var för atf utföra det arbete, vilket nu
utföres av endast 30 man.
Skillnaden mellan galärernas och ga-
lärslavarnas ägare och ägarna av Diesel-
motorfartygen ligger däri att galärslavs-
ägaren måste föda, kläda och hysa alla
dessa arbetare medan däremot den se-
nare inte behöver föda, kläda och hysa
mer än 30 stycken. Gör vi sedan ett av-
drag för det oljebränsle och annan ma-
terial, som utgör . Dieselmotorernas föda
under resan, så är det endast en ytterst li-
ten bråkdel av den summa som skulle åt-
gå för att föda, kläda och hysa 24,000
galärslavar.. i
Resten blir således för redarintressena
ingenting annat än ren profit. Att Diesel-
motoren érsättéK och avskaffar mänskli|
arbetskraft och- därigenom - kraftigtx bidra^ I
ger iill skapandet av arbetslösheten inom 1
marintransportindustrien står således
självklart, . : 1 . "A-.:V*’., rf<
Emellertid,.tiil trots av ått varje arbe-
tares produktionsförmåigä ombord i far-
tygen därigenom ökats ofantligt, så ser
vi icke att redarna har någon lust att vare
sig förkorta arbetstiden eller höja sjöfol-
ket slorieV ombord:. ; dem; ~
Denna utvecklingsprocess kommer sä-
kerligen inte ätt avstanna. Tvärtom, den
ena uppfinningen göres efter den andra
och i en samlöpande grad-kommer också
eländet och svårigheterna för sjöfolket att
ökas. Många av de uppfinningar som ut-
nyttjades till krigsbruk förändras så att
de kommer till bruk i fredsproduktionen,
där de kommer, att, fiksom ångan, järn-
[ fartygen, oljan, kanaler och motorer styr-
ka redarnas grepp, taga industrien ut från
den orediga, halsskärande konkurrensen
och trycka oss, arbetarna på haven och
kajerna, ned under deras hänsynslösa des-
potiskä järnhäl.
Denna makt är nu i sitt varande.) Var-
je dag ser vi hur de nationella regerin-
garna — oavsett deras etikett — handla
i överensstämme.lse med deras herrars
instruktioner, genomföra strängare lajgar
riktade mot arbetarna och sjöfolket och
därigenom drivande dem i en allt värré
och värre ställning. För Varje dag vidgas
klyftan mellan skeppsredaren ■ och håns . . o
slav: För vårjé dag ökas hatkänslan: hös\hålla^»look oufy pä backen i fyra
arbetarna tills världen begynner att likna I atta timmars vilkteT eller, att
ett beväpnat läger av klasser: de som I bliva »lock ed out» tapmar om
skapar och lyder och de som äger och j dygnet av redarna. Det förra kan
kommenderar. s I du göra om du går med in i l.
, Atf övertaga makten över haven är det] W* ocll kämpar för dina.in-
storverk som marintransportärbetarna
av Världens Industriarbetare har att ut-
föra. Det skall och måste göras.
\ (Forts.)
Så’nt snack man får höra i den här.
skansen. Den där I. W. W.-isten påstår
att konsulaten nekar att leverera r posten
till dem när dom ser’att den kommér från
I. W. W. och atf rederibolagen bryter
deras brev när de adresseras genom dem .
till . besättningsfölk på deras båtar. De’
där tror inte jag. Så’nt ä’ ju mot lagen
vétja.
Vilket tycker du bäst om?: Att
Varför tillhör du I. W. W.?
(Forts. fr. sid. I)
som nu existerar likt ett byråkrati inom
den gamla, arbetarorganisationen. Detta
fenomen är icke något sällsynt sådant ity
det råder ett. likadant förhållande inom
hela samhällssystemet. Det gamla, vare
sig det; existerar inom det rent fekniska
området inom produktionen, och alltså
även inom distributionen, kämpar för sitt
liv även där. >-
Inom det rent politiska livet försiggår
samma process. -Sakta mén säkert viker
gamla fgjåldräde statsformer och sociala
administrationssätt urtdan för nya. För-
ändringar som allesammans sker på
grund,äv maskinernas utveckling, det vill
säga en förändring och förbättring i frå-
ga om produktion.
Detta är den enda förklaring till att I.
W: W. växer över hela världen. Först ge-
nom kännedomen, av dess teorier, organi-
sationsstruktur och syfte, sedan genom
anslutningar av medlemmar. ’ \
Inom I. W. W. har varje medlem full.be-
stämmanderätt, tjänstemännen har ingen.
Inom I. W. W. tillätes ingen funktionär
att få en lön som överstiger medlemmar-
nas genomsnittsinkomst, bälst något läg-
re. II W. W :s medlemmar gör inte upp
några bindande köpekontrakt när de säl-
jer sin arbetskraft för ått så vis alltid
kunna vara i kampberedskap. I. W. W.
kämpar inte endast för dagliga förbätt-
ringar för arbetarna utån dessa äro bara
etapper på vägen till ett nyare samhälle.
I. W.. W:s slutmål’är övertagandet av pro-
duktionen genom att uppbygga det nya
samhället inom rfamen av det gamla. Där-
för tillhör jag en organisation till sin
form industriell och internationell, till
natur revolutionär.
Tag ett jobb i I. W. W.
Eder för Industriell Solidaritet.
Uno Johansson.
tressen och din klass. Det senare
\ får du säkert om du, som hittills,
låter dina »ledare» kämpa för
dig. Välj själv! .
I. W. W. kan ingenting göra
I för dig om du inte själv blir en
arbetande, kämpande del av den.
Fösterlandets belöning. -
(Forts. fr. sid. 1)
Resultatet av denna krigföring blir lik-
artat med krigets. Kapitalisternas makt.
blir, starkare och mera koncentrerad, tek-
niken utvecklas på så sätt ytterligare,, ar-
betslösheten stiger oavbrutet, såsom en
följd därav, krigsoffren äro alla dem som
sedan genom svält och umbäranden drab-
bas av sjukdomar och sedan föses i väg
till en begravningsplats. Våra dagars ar-
betarledare har en. mycken viktig plats att
fylla för att få arbetarna att bekämpa var-
andra. ■■ i -
Hoppas att en del- arbetare med tiden
för ögonen öppna för denna farliga taktik
och till vart den för arbetarklassen.
Botemedlet emot detta är, att. arbetar-
klassen organiserar sig i en Världsorga-
nisation byggd i linje med den moderna
industrien, och; där arbetarna själva, äro
bestämmande, inför ett system av värk-
lig Industriell Demokrati.
»Oscar arbetaren».
STOCKHOLMS BRANCH
av M. T. A. I. U. No. 510 avhåller
möten varje onsdag kväll kL 7,30
e. m. i Södra Folkets Hus. Allt sjö-
folk och övriga Marinarbetare äro
välkomna!
Sprid
“Marinarbetaren*4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
