Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
för detta lilla arbete; men denna lärosats intager dock
en så central plats inom buddhismen, att dess innebörd
med ett par ord måste antydas.
Den formel, som innehåller den buddhistiska
kausalkedjan, är af följande lydelse: »ur okunnigheten
uppstå de själsliga dispositionerna; ur de själsliga dis
positionerna uppstår tankeorganet; ur tankeorganet
uppstår individualiteten; ur individualiteten uppstår de
sex sinnesorganen; ur de sex sinnesorganen uppstår
beröring (med yttervärlden); ur beröringen uppstår känsla;
ur känslan uppstår begär (törst); ur begäret uppstår
det materiella underlaget (för existensen); ur det
materiella underlaget uppstår existensen; ur existensen
uppstår födelse; ur födelsen uppstår ålder och död, smärta
och klagan, lidande, sorg och förtviflan. Detta är
uppkomsten af hela denna massa af lidande». Att denna
kausalitetskedja står i innerligaste sammanhang med
satsen om lidandet, är mer än tydligt, då ju det sista
ledet i densamma i få ord utmålar alla de olyckor som
träffa den individ, som en gång råkat in i detta lif; att
den vidare som yttersta grund för »hela denna massa
af lidande» ansätter okunnigheten — i detta fall
säkerligen obekantskapen med den af Buddha utstakade
frälsningsvägen — och de ur densamma uppstående
själsliga dispositionerna, som åtfölja själen på dess
vandring från existens till existens, är också klart; och
att den slutligen som en af de närmaste
förutsättningarna för all existens uppställer det ofvan omtalade
begäret eller törsten, är också utan vidare uppenbart.
Men efter att ha konstaterat detta kan man
knappast göra annat än stå undrande och spörjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
