Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för flera än Lizzie Conolly han lyfte på hatten. Hon
nickade och såg djärvt på honom, inte med lena och
milda ögon som Ruths, utan med vackra och hårda
blickar, varpå hon gick tätt förbi Ruth och granskade
hennes ansikte, dräkt och hållning. Och han märkte
att Ruth såg det med ögon som voro skygga och milda
som en duvas, men som dock hade klart för sig att det
var ett par flickor ur arbetsklassen, trots den billiga
elegansen.
»En sådan vacker flicka», sade Ruth, ett ögonblick
senare.
Martin kunde ha välsignat henne, men han sade
bara:
»Jag vet inte. Det beror väl på personlig smak,
jag tycker nu inte att hon är så särdeles vacker.»
»Jo då. Det finns inte en kvinna på tiotusen med
så regelbundna drag. Hennes ansikte är ju som skuret
ur en kamé. Och de vackra ögonen sedan.»
»Tycker ni det?» sade Martin frånvarande, ty för
honom fanns det endast en vacker kvinna i världen,
och hon gick bredvid honom med handen på hans arm.
»Om jag tycker? I fall den där flickan hade tillfälle
att klä sig, mr Eden, och om hon fick lära hur hon skulle
föra sig, skulle ni och alla andra män bli formligen
bländade av henne.»
»Hon måste då också lära sig tala», tilläde han,
»annars skulle de flesta män inte förstå henne. Jag
är säker på att ni inte skulle förstå fj ärdedelen av vad
hon sade, om hon talade som hon brukar.»
»Nonsens! Ni är lika stygg som Arthur, när ni
riktigt sätter till.»
»Ni glömmer hur jag talade, när vi först träffades.
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
