Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ödesringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
eller vara
sjöjungfru! Aldrig kan jag få någon
frihet, alltid är det du, som är trött eller lat.
Säg lat, du skolkar ju ständigt, och aldrig är
du på repetitionerna! Jo, jo, du är ung ännu,
men vänta, tills rynkorna komma, då far du allt
arbeta och slå volter både fram och bak, om
du inte vill svälta och bli uthvisslad. Här går
du och har nästan lika mycket som dina jämn-
åriga, fast du ingenting kan, knappast stå på
händerna, bara se dum och söt ut! Har du
någonsin blifvit inropad? Jo, den gången, då
trikåen sprack, då fick du komma in igen, och
Pelle måste hålla för. Och så den gången du
föll från hästen, då blef du inropad, för att man
tyckte synd om
dig, stackare! Och i dag har
du väl hufvudvärk! Kom skall du få en pris,
det hjälper för hufvu’t också!
Spanjoren drog i hennes kedja, men drog
så hårdt, att det skar, och alla skrattade.
—
Jag inte hjälpa dig! —
sade han, —
inte
hjälpa, när du stygg mot mademoiselle!
—
Så ska det låta! —
ropade Manolo, —
och ska Elvira ha baletten i kväll, så får hon
allt gå nu!
Elvira tog af sig den brokiga hatten och
slog i bordet, så att fjädern gick af.
—
Nåväl, jag går, men kom ihåg . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
