Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som väsentligen täckes af motsatsen mellan idé och
erfarenhet, mellan tanken på det som komma skall
och det som varit och är. I erfarenheten har
konservatismen sin princip liksom liberalismen sin i
idén. Men all erfarenhet sträfvar med nödvändighet
till att konsolidera sig och hvila inom vissa bestämda
gränser och afstänger sig därför alltid till en viss
och icke ringa grad mot idén och mot hvad som
rifves och bygges i idéns namn. Här möter oss
en i all historisk utvecklings eget väsen liggande
konflikt mellan riktningar, lika omöjlig att aflägsna
som utvecklingen själf. Nyodlingar äro inte
tänkbara utan att det gamlas rötter rubbas. Men intet
lifsdugligt nytt kommer heller till stånd utan
sträfvan att i sin ordning rota sig. Än kan tendensen till
nybildning, än den till rotfästande och utbredning
öfverväga. Men snart sagdt på hvarje punkt i
utvecklingen mötas dessa tendenser, och hvarje möte
måste betyda krig och kraftmätning. Liberalism
och konservatism äro outplånliga grundriktningar
i utvecklingen.
Vår tidsålder karakteriseras af
kulturtendensens obestridliga öfvervikt öfver samhällstendensen.
Detta låter blott tolka sig så, att samhällets
ställning i nutidslifvet måste vara den af kulturens
organ och verktyg men ej af dess spiritus
rector. Detta åter betyder: liberalismen uppställer
programmet, men konservatismen angifver
gränserna för dess genomförbarhet, bestämmer tempot
för genomförandet och — genomför det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
