Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kultur och frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mätande — i, under och i trots af all formell
utveckling hastigt och fruktansvärdt sjunkit.
Liksom till ersättning för detta grundvärde och den
gradskala af värden, som därmed uppenbart
mätas, har centrum i människolifvet kommit att
intagas af en mångfald »intressen», som växa upp
vare sig på det individuella godtyckets eller den
tvångsmässiga associationens grund utan att
sammansmälta det fria bejakandet med den inre
nödvändigheten. Sådana intressen, som icke nödvändigt
framgå ur lifvets inre betydelse eller med denna
betydelse stå i något som helst begripligt
sammanhang, kunna helt visst besitta en utomordentlig
motivationskraft, men denna blir antingen rent
tillfällig eller blott naturnödvändig och kan därför
aldrig rätt bära. Den kan aldrig få prägeln af
den tänkande frihetens nödvändighet öfver sig och
kan därför aldrig hålla stånd mot en kritik, som
utgår från ohindrad själfbesinning och
själfpröfning.
Vi tro, att, den betydelse hos människolifvet,
som är tillräcklig att för den tänkande gifva det
verkligt värde och motivera lifsarbetet, på det
närmaste sammanhänger med den fördjupning
lifvet får — och endast får — genom medvetandet
om att en verklig men öfvermänsklig enhet blifver
till och verkar däri och att människan just i sin
frihet, i sina sedliga, samhälleliga och religiösa
känslor och därur framgångna viljeyttringar,
öfver hufvud i allt, som utgör hennes förnuftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
