Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Modernt själslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moderiktning för dagen är i mycket en uppvärmd
romantik, men ack hur märg- och mustlös! Den har
full rådighet öfver alla den äldre romantikens
konstmedel — och öfver icke så litet till —, den kan flytta
in musik, målning och plastik i poesien, poesi i
allt annat och poesiens arter i hvarandra, den äger
stämningens hela tonskala och bildapparatens rika
juvelskrin. Men stämningen liknar en vissnande
koketts, då denna kastar en blick i sin spegel och
icke längre kan tro på sin egen skönhet, och
bilderna äro idel urblåsta, om ock förgyllda skal.
Under det granna påhänget skramla benknotorna.
De gamla romantikernas anskrämliga svulst, deras
dunkel och mögel hindra oss icke att se, att de
verkligen hade något på hjärtat. Innerst fanns hos
dem en naivitet, som lättast af allt kunde vändas
i löje, men intet löje dödade dess helighet. Den
moderne afläggaren tar fram ur skrinet all möjlig
prakt och pynt men under ett bittert medvetande,
att det i ingen mån kan bli fråga om realitet utan
alltid bara om estetik, bara om att plocka fram,
breda ut, beundra och — lägga in igen till härnäst.
Det är icke viljan till ärlighet jag tviflar på, men
det är makten att känna enkelt, sant och djupt jag
bestrider. Jag ser här idel tårar och löjen framför
själfiakttagelsens spegel, men tårar utan verklig
smärta och löjen utan verklig glädje. Sådan »Mache»
stöter tillbaka enhvar, som i konsten söker en
verklig upplefvelse, som af dess gestalter vill bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
