Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3f) MATERIALISMEN I SKÖNLITTERATUREN.
och könsspörsmålet om hand. Man hade här för
sig en af samtidens viktigaste angelägenheter och
tillika just det problem, hvilket mer än något som
helst annat omfattar det mänskliga lifvets själfva
väsen och människonaturens intimaste behof. Hur
formulerade man väl denna fråga, och hur löste
man knuten? Dels förytligades saken ända
därhän, att den Millska teorien om könens
likställighet gjordes till utslagfällande faktor, till moraliskt
rättesnöre, till bestämmande driffjäder i individens
lif: Björnson formulerade likhetskrafvet såsom kraf
på lika »renhet» för man som kvinna, liksom
detsamma från motsatta lägret erhöll formen af kraf
på lika frihet för kvinna som för man. Dels åter,
och detta är det mest karakteristiska,
simplifice-rades detta förhållande mellan könen, hvilket dock
berör aili hos människan, hela väsendet, i själfva
verket är väsendet, är lifvet, — simplificerades
därhän, att till slut intet annat återstod än det
parti däraf som betecknas af samlaget. Den man,
som begått delta före äktenskapet med en annan
kvinna än den som ban efter senare gjord
bekantskap utvalt till sin maka, stämplades som »oren»,
blott och bart på denna grund och ulan oin eller
men; och i krafvet på större frihet i umgänget
mellan man och kvinna intog detta reni och naket
fysiska behof hela förgrunden, blef den enda
synpunkten, ur hvilket ärendet skärskådades, hela
tvisteäpplet. Hela den rika psykiska vegetation
däremot, hvilken naturdriften framdrifven alla dessa
affektiva rörelser, hvilka framgå därur och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
