Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning I. Homograd eller alternativ statistik - IV. Om medelfel - V. Bernoulli's teorem. Den enklaste statistiska serien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
således genom
en multiplikation med 1/s, så att i detta fall
k = 1/s. Tages den noggrannaste serien (tab. 5) så erhålla vi
alltså enligt [14] sannolikheten för en gossfödsel = 0.51424 0.00104.
[18]. Antalet decimaler i det numeriska värdet för en storhet
bör rätta sig efter dess medelfel. Man förfar därvid bekvämligen
efter följande regler.
1) Utsätt medelfelet med 3 (eventuelt med 2) signifikativa siffror,
2) Angif storheten själf med samma noggrannhet (= samma
antal decimaler) som dess medelfel, eller eventuelt med en decimal
mindre.
Efter dessa regler äro alla siffror i detta kapitel angifna.
[19]. Om man för en karakteristika till en statistisk serie
vid tvänne skilda tillfällen erhållit respektive värdena a och b,
säger man att öfverensstämmelsen mellan dessa båda värden är
god om skilnaden mellan a och b, numeriskt taget, är mindre än
medelfelet i denna differens beräknadt enligt formel (6).
Öfverensstämmelsen mellan a och bär tillfredsställande, om differensen
a-b understiger 2 (eventuelt 3) gånger detta medelfel. Skulle
differensen mellan a och b öfverstiga 3 (eventuelt 2) gånger
medelfelet kan öfverensstämmelse anses mindre god, och man har då i
allmänhet anledning att misstänka att någon påtaglig förklaring af
denna afvikelse skall kunna upptäckas. Det händer endast 1
gång på 27,000 fall att slumpen framkallar ett värde på differensen
a-b, som öfverstiger fyra gånger dess medelfel.
KAP. V. Bernoulli’s teorem. Den enklaste statistiska
serien.
[20]. Antag att man ur en kortlek, innehållande m svarta
och n röda kort, efter hvartannat gör s dragningar, i det man
mellan hvarje dragning åter insticker det dragna kortet. Antag
att man på dessa s dragningar inalles erhållit m, svarta kort.
Upprepa detta experiment N gånger och låt
(1)
mi, m2, mg,
MN
var det antal svarta kort som erhölls i dessa N försök (hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
