Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning II. Heterograd eller kvalitativ statistik - IX. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
fullvuxna män (af en viss ras). Det är icke blott icke möjligt
att göra sådana aprioriska uppskattningar af dispersionen (eller
de andra karaktäristikorna) i en heterograd serie, utan det synes
till och med tvifvelaktigt, huruvida elementen i en serie af
heterograda individer öfverhufvudtaget alls gruppera sig enligt någon
lagbunden norm, som är åtkomlig genom enkla matematiska
formler.
Erfarenheten har emellertid visat att detta är fallet.
–
Man
har i själva verket funnit att en statistisk serie af heterograda
individer har väsentligen samma egenskaper som en liknande serie
af homograda element. Hufvudsakliga skilnaden är att, under det
att den sistnämndas karaktäristikor med större eller mindre
grad af approximation kunna förutberäknas ur några enkla
teorem ur den matematiska sannolikhetskalkylen, så lämnar dessa
oss helt och hållet i sticket, då frågan är om en serie af
heterograda individer.
Man blir här tvungen att gripa till mera invecklade
förklaringsgrunder. Första steget är att uppsöka någon tillräckligt
allmän hypotes, som skulle kunna vara i stånd att förklara, huru
den afvikelse, som en individ inom populationen företer med
afseende på den egenskap, som är föremål för undersökning, kan
tänkas hafva uppkommit. Den hypotes, som jag lagt till grund
för min framställning ¹, är att hvarje individuel afvikelse betraktas
såsom en summa af en hel mängd, visserligen okända, men små
kvantiteter, som kallas elementarfel.
[54]. Betrakta exempelvis kroppslängden hos en population
af vuxna män. Om alla män inom populationen kunde antas
ega identiskt liknande förfäder, om de erhållit precis samma
uppfostran, samma föda, varit utsatta för samma klimatiska
inflytanden, om alla andra omständigheter, som skulle kunna haft något
inflytande på människans kroppslängd, varit identiskt de samma
för alla män inom populationen, så måste man dra den
slutsatsen, att kroppslängden hos alla dess män skulle hafva varit
densamma, lika säkert som verkan är bestämd af sin orsak. Olik-
1
Hypotesen som sådan är icke ny, utan framställdes, om ock i något
speciellare form, redan år 1837 af HAGEN, som härur härledde den s. k.
GAUSS’iska fellagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
