Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning II. Heterograd eller kvalitativ statistik - IX. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–-
-
54
heterna i härstämning ¹, i uppfostran, i föda etc. kunna här
betraktas som lika många felkällor med afseende på dessa mäns
kroppslängd. Hvarje felkälla orsakar ett positivt eller negativt
elementarfel i längden. Genom en addition af alla dessa små
kvantiteter uppstår den resulterande afvikningen i en individs
kroppslängd från den ideala längd, som alla skulle hafva haft,
om de varit utsatta för identiskt samma inflytanden. Tydligen
måste antalet felkällor betraktas såsom mycket stort eller oändligt.
[55]. Att ur hypotesen om elementarfel härleda de lagar,
som råda öfver fördelningen af elementen i en heterograd
statistisk serie, är en uppgift, som faller inom den matematiska
sannolikhetskalkylens område. Att utan matematiska deduktioner ge
en föreställning om den tankegång, som härvid får följas, är
ingalunda lätt och jag ämnar ej häller här göra något försök härpå.
Jag får inskränka mig till att omnämna att det är LAPLACE, som
först visat huru ett dylikt problem kan lösas, äfven om han ej
fört analysen så långt, som erforderligt är för att de allmänna
lagarna skola komma till synes. I de två uppsatser, som
omnämnas i inledningen till denna resumé, har jag dragit ut
konsekvenserna ur LAPLACE’s teori och därvid funnit de allmänna
former, under hvilka heterograda statistiska serier, förutsatt att de
kunna förklaras ur hypotesen om elementarfel, alltid kunna
subsumeras.
[56]. Med afseende på den terminologi, som här kommer
till användning, torde ett par anmärkningar böra förutsändas.
Antag att elementen äro ordnade i klasser. Låt x vara
klassnumret och y antalet element tillhörande klassen med numret x.
Det är då möjligt, ur nämnda teori, erhålla ett matematiskt
uttryck (en formel) mellan y och x sådant, att y kan analytiskt
beräknas för hvarje värde på x. Detta uttryck kallas en
frekvensekvation. Om x och y grafiskt konstrueras, i det x betecknar
abscissan och y ordinatan, så uppstår hvad man kallar en
frekvenskurva.
Det visar sig nu, att dessa frekvenskurvor (frekvensfunktio-
¹ Hvad som här, kort och godt, kallats ›härstamning› innesluter
naturligen en oändlig massa felkällor, som det är öfverflödigt att här söka
närmare gruppera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
