Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning II. Heterograd eller kvalitativ statistik - XI. Frekvenskurvor af typ A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
produkterna lägges till talen i den andra kolumnen, erhållas de
teoretiska normala Y-koordinaterna. Genom att förena de på
detta sätt erhållna punkterna fås den teoretiska frekvenskurvan.
Den observerade frekvenskurvan fås genom att för hvarje klass
beräkna normalkoordinaterna enligt formlerna (2) i föregående kapitel.
[63]. Koefficienterna B3, B4, B, etc. kunna, tillsammans med
M och 6, betraktas som karaktäristikorna för den gifna
frekvenskurvan. Af praktiska skäl är det emellertid att föredraga att
något modificera definitionen på dessa karaktäristikor (se nästa
artikel).
Beräkningen af koefficienterna B3, B4, B5 etc. ur den gifna
statistiska serien kan visserligen utföras efter rent elementåra
metoder, men är dock för omständlig att lämpligen kunna finna
plats här. Jag hänvisar intresserade läsare till min förut citerade
afhandling »Researches etc.» i »Meddelanden från Lunds
observatorium» serie II Nr 4 (1906), där fullständigt genomfördt
räkneskema med vederbörligt kontrollsystem finnes meddeladt. Hela
beräkningen tar, för en icke särskildt tränad räknare, ungefär en
timme i anspråk.
[64]. Om antalet element i den statistiska serien ej är
exceptionelt stort, är det i allmänhet tillfyllest att beräkna
koefficienterna och P. De karaktäristikor, som äro bestämda af dessa
båda koefficienter kallas snedheten (betecknad med S) och excessen
(betecknad med E), hvilka definieras genom relationerna
(2)
S = 383,
E = 33₁.
ger,
Snedheten S äfven kallar dissymmetrikoefficienten
såsom namnet antyder, åt frekvenskurvan en sned» (»skew»)
form, så att elementen ej längre, såsom vid normalkurvan äro
symmetriskt fördelade omkring mediet. Det finnes, om snedheten
är positiv, flere element
2
3
( SN)
större än mediet är mindre än
detsamma, och tvärtom, i fall snedheten är negativ.
Frekvenskurvans högsta punkt, som svarar mot det mått på egenskapen (om
det är en heterograd serie), omkring hvilket elementen hopa sig
tätast, sammanfalla ej längre med mediet utan ligger på afståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
