Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning II. Heterograd eller kvalitativ statistik - XI. Frekvenskurvor af typ A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
+3
+2
+1
positiv excess. En numerisk beräkning af karaktäristikorna ger i
själfva verket
S=0.121 0.013,
E+0.045 0.004,
Fig. 5.
Y
4
-
3
- 2
+3
+2
+1
X
0
+1
+2
+3
+4
Uppritas med tillhjälp af dessa värden den teoretiska
frekvenskurvan, finner man öfverensstämmelsen med observationerna
vara så godt som fullständig.
=
[68]. Vi hafva funnit, genom de anförda exemplen, att
frekvenskurvans form i väsentlig grad sammanhänger med antalet
element i den gifna statistiska serien. Ett statistiskt föremål, som
för exempelvis N = 1,000 ger upphof till en nära normal
frekvenskurva, kan för mindre N, låtom oss säga N 200, ge en
frekvenskurva med betydande snedhet och excess. Uppenbarligen äro i
sådant fall de värden, som erhållas för S och E ur serier med
små värden på N, icke något uttryck för några väsentliga
egenskaper hos det behandlade statistiska föremålet. Skulle man, på
måfå, utvälja 200 andra individer af samma statistiska föremål,
skulle man erhålla frekvenskurvor med helt annan snedhet och
excess.
finnes beräknad för de olika egenskaperna. Korrelationsundersökningar
saknas eller äro endast ofullständigt genomförda. Primärlistorna finnas
emellertid ännu i behåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
