Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det Heliga Dopet - 80. Missionen bland hedningarne - 396. En grönländares dop, eller strid och slutlig seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
BET HELIGA DOPET.
döpa dig och din hustru. Men förglömmen icke tacka
Gud, som beredt eder tillfälle att lära känna Honom
och Hans heliga vilja. Förgäten icke, att I i Dopet
förbinden eder att älska och tro på Honom, lyda Hans
bud och stå det onda emot, städse sökande att blifva
allt bättre." — "Det der vet jag," inföll Kunnuk; "Gud,
som ser mitt hjerta, skall hjelpa mig att blifva Honom
trogen." Då Kunnuk fjorton dagar derefter, tillika
med några af hans landsmän, upptogs i christna
kyrkan, gjorde han frimodigt och sanningsenligt reda för
sin christendomskunskap, besvarade med rörelse de till
honom ställda • frågorna och emottog, under stilla tårar
knäböjande, det Heliga Dopet, hvaruti han på egen
begäran erhöll namnet Nils.
Några dagar derefter skickade han bud till sin
fordne dödsfiende och lät säga honom: "Jag har nu
blifvit en troende, och du har af mig intet ondt att
befara." Äfven utbad han sig af honom ett besök, vid
hvilket tillfälle Kunnuk vänligt emottog och
undfägnade sin fordne fiende, hvarefter de såsom vänner
skilj-des från hvarandra. Då Kunnuk eller Nils, såsom han
efter sitt dop kallades, erhöll uppmaning att besvara
besöket, begaf han sig alldeles ensam åstad och rönte
samma vänliga emottagande. Man åt och fördref tiden
långt in på natten med berättelser. Slutligen gick
hvar och en i all stillhet hem till sig; men då Nils
kom ut på sjön, märkte han, att hans bat tog in
vatten, hvarföre han styrde tillbaka till stranden, gick i
land, och undersökte båten, hvarvid han fann hål, skurna
i dess botten. Efter att i hast hafva lagat dem,
fortsatte han färden och kom lyckligt hem. För Saaby
berättade han hela beloppet. "Han tror mig väl ej
mer än jemnt," tillade han, "och har i sin nöd gripit
till denna utväg; men jag skall ej göra honom något
ondt." Häruti höll han också ord. Tio år efter
Saa-bys återkomst till Danmark, erhöll han från Kunnuk
den helsning, att ban förblifvit Gud och sina löften
trogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
