Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var en medlem af komitén.
»Kommer du på soarén i afton, Möller?»
»Ja-a, jag tänker . . .1»
»Ja, du far nödvändigt komma dit. Sedan
blir det nog bra.»
Sedan blir det nog bra! Det kunde ju
icke vara något tvifvel! Men hade man redan
öppnat namnsedeln? Eller hade Kjellman ej
kunnat tiga?
Ragnar kom i en underlig sinnesstämning
till soarén. Förhoppning och ängslan växlade,
som ebb och flod, i hans upprörda själ. Om
alla de artigheter, han trott sig upptäcka, varit
endast inbillning 1 Han hade stor lust att gå
hem igen, men det skulle naturligtvis se dumt
ut att gå* när han redan infunnit sig. Förlägen
tog han plats vid den ena långväggen, där han
såg Gunnar sitta. Hela salen var full af små
runda bord och stolar, där kamraterna slagit
sig ned vid sin punsch eller sin toddi, sorlande,
rökande. Ragnar tyckte att de sågo med en
viss oförklarlig vördnad bort till honom
allesamman, men han sade sig genast själf att det
var inbillning. Klockan var nästan kvarten öfver
sju. Det kunde börja när som hälst.
Nu steg en medlem af komitén upp i
talarstolen. Det blef tyst i salen.
Först upplästes täflingsdikterna. Det var
rätt många, som inlämnats, de flästa korta och
humoristiska. Några belönades af åhörarna méd
starka handklappningar. Ragnar väntade länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
