Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att lugna sig, gick Ragnar ut i parkem
Det var som bestode han af två personer, af
hvilka den ene njöt vid tanken på att ha utfört
en hjältemodig handling, medan den andre
gisslade sig med tysta förebråelser. Han såg i
andanom framför sig gubben, blek som ett lik,
med hopknäppta händer och darrande af
sinnesrörelse. Ju mer han tänkte på denna rörande
bild, dess mer påminte han sig ädla handlingar
af gubben, obeskrifligt vackra drag i hans
karaktär, noblessen i hans beteende mot den’otrogne
förvaltaren på Vårdinge, det Ömt frikostiga sätt
hvarpå han beredde statfolket en glad jul och
mer dylikt. Han frågade sig själf, huruvida han
varit fullt rättvis i sina beskyllningar nyss. Med
ens föll honom i minnet en mängd
omständigheter, som röjde att fadren särskildt i fråga om
barnens uppfostran haft de mäst berömdvärda
grundsatser, t. ex. det att han efter hvarje termins
slut tilldelat gossarna en liten pänning för hvarje
betygsgrad, för att de dels skulle fa erfara
att fliten belönas, medan lättjan straffas, och
dels allt ifrån början lära sig hushållning. Men
när han så, med noggrann pröfning, genomtänkte
hvad han nyss i häftigheten yttrat, då tyckte
han att han ej sagt mer än hvad sanningen var
ej framkastat en enda beskyllning, som ej var,
berättigad. Och hade han nu äntligen fått
sjunga ut med hvad som länge legat honom
på hjärtat, då kunde han ej häller ta det
tillbaka!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
