Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga ängslan att han kunde bli kär i någon annan.
Så snart han kom, förhörde jag honom, och då
kröp det fram att han varit mig otrogen ända
sedan vår bröllopsdag, på det simplaste sätt.
Jag förstod inte då att alla män göra precis
detsamma, och därför tog jag det djupt. Från den
stunden var det slut med mig. Jag kunde inte
lefva utan kärlek, och när jag inte fann den hos
honom, sökte jag den hos andra . . . Nu», tilläde
hon och gaf Ragnar en tacksam blick, »nu kanske
börjas ett nytt lif för mig.»
»Tror du det själf?*
»Ja, skall någon uppfostra mig till en bättre
mänska, så är det du.»
Med ens blef det nu ett alldeles nytt
förhållande mellan dem. Med den stora segern
öfver sig själf hade Ragnar vunnit en oerhörd
tillökning i sedlig kraft, så att det var lättare
för honom att kufva sina köttsliga
begärelser, och på samma gång hade han renats i
hela sin uppfattning, så att det ej längre för
honom kunde bli fråga om ett vanligt
kärleks-äfventyr. ’Med sitt löfte till Dagmar, att ställa
upp för hänne ett lefnadsmål, hade han tillika
åtagit sig någonting, som gjorde det till en
bjudande pligt för honom att ej svika det mål han
ställt upp för sitt eget lift excelsior! Hans första
uppgift blef att prägla in i Dagmar den
öfver-tygelsen, att hon måste ta hänsyn till mänskors
omdöme, att hon måste rätta sig efter vissa
konvenansens fordringar, för att ej ge skvallret
näring. Själf en fiende till all den konvenans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
