Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaf likväl cj tappt för det. Hon blef inställsam,
gaf moderliga råd, erbjöd sig att hjälpa till med
gardinsömnaden o. s. v., allt under vänliga
hän-tydningar på det onödiga och orätta i att visa
hänne denna sårande förbehållsamhet. Men när
hon fortfarande misslyckades, försökte hon sig
på en ny taktik. Hon hade plötsligt funnit att
Ragnar som fastman var ovanligt kärf och sträng.
Därifrån ledde hon sig lätt till den förmodan,
att han som äkta man skulle bli hård och
tyrannisk. Snart ansåg hon det för sin pligt att
varna LHli för honom. Doktorn ville
naturligtvis bara åt förmögenheten, som hon trodde
vara mycket större än den i värkligheten var.
Till slut antydde hon att en brytning ännu vore
möjlig och att det funnes en annan person
(förmodligen professorn), som ej önskade någonting
högre och som alldeles, säkert skulle bli en vida
bättre man än doktorn.
»Jag hör», sade Ragnar en afton, när han
af en händelse blef ensam med frun, »jag hör
att fru Ljungkvist intresserar sig mycket för min
fastmös lycka. Det är skada att dessa intressen
äro af sådan art, att jag svårligen kan be fru
Ljungkvist vara närvarande vid hännes bröllop.»
»Åhå, det där brölloppet är insvept i en
sådan hemlighetsfullhet, att man inte rätt kan
veta om det blir af eller ej.»
»Jaså, fru Ljungkvist har värkligen tviflat
på det?»
»Fröken kommer att ångra sig!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
