Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dylikt. Ett par gånger hade han skämtat öfver
hännes hemlighetsmakeri, men aldrig visat sig
hy fiken. Nu däremot greps han af ett starkt
begär att få veta hvad det kunde vara för en
sak, som hon ej ville meddela honom. Det var
utan tvifvel, tänkte han, något som hade
sammanhang med hännes död, kanske något slags
testamente eller dylikt. I alla händelser måste han
veta det nu.
»Hur länge dröjer det, tills jag far veta
hemligheten?» frågade han nyfiket.
»Till hösten», svarade hon entonigt.
»Men om du skulle dö, före sommarens
slut, som du inbillar dig, så far jag ju aldrig
veta den?»
»Jo, det får du ändå.»
»Efter din död?»
»Ja, i alla fall.»
Han började känna sig orolig. Tonfallet i
hännes röst var så egendomligt. Hon hade för
öfrigt undergått en förändring på de sista bägge
dagarna, kom han nu att tänka på. Det var
efter ett samtal om fiskaren, som drunknat i sjön.
Hon hade noga frågat om allt, undrat hur det
gick till att dragga efter liket, velat ha
beskrif-ning på den döda kroppens utseende och dylikt.
Han påminte sig detta nu. En gräslig aning
[fattade honom, och en mängd småsaker, som
lian förut inte fäst den minsta vigt vid, döko
plötsligt upp för honom och bekräftade hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
