Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORGERSKAPET, SKOLASTIKEN, TRYCKERIKONSTEN. 17
af dem skördade icke aristokratien, som utarmades, utan städerna, för
hvilka de ridderliga kämparnes svärd banade nya vägar till vigtiga
förvärfskällor. I städerna samlades rikedomar, och ju mer de gamla
stånd, som hittills hade gått i spetsen, råkade i armod, under det
minnet af den gamla herrligheten visade sig i ett dåraktigt
praktbegär, desto angelägnare blef man att göra sig borgerskapet bevåget.
Men äfven i städerna funnos högre och lägre element. De stora
köpmannaslägterna hade från början makten, men handelsskråna funno
sig icke på längden i en underordnad ställning; vid midten af
1300-talet inträffa, i den ena staden efter den andre, revolutioner af
utpräglad demokratisk art.
Feodalväsendet hade i hvart rike framkallat en mångfald af små
stater och splittringen gjorde ibland det nationela medvetandet svagt.
Under den första skolperioden, då man var beroende af de främmande
inflytandena från den klassiska forntiden och kyrkan, råder hos
medeltiden en stor enhet i lifsyttringarna, hvart vi vända våra blickar; ju
mer utvecklingen fortgick och man växte in i de för handen varande
förhållandena, desto mer framträdde de nationela egenheterna, dock
utan att dermed utplånades de gemensamma grunddrag, som inom
verldshistoriens kristna tid utmärka hvar särskild period. Åt den
moderna tiden öfverlemnade medeltiden fullt utpräglade nationela
stater.
Under kyrkans period hade den skolastiska vetenskapen kommit
till stånd, med uppgift att uteslutande hålla sig till den kristna
uppenbarelsens sanningar och för dem söka genom förnuftets slutkonst
bevisning och stöd. Uppgiften innebar ofrihet och ledde lätt till
hvarjehanda tomma spetsfundigheter, men äfven med sådana lyten
gjorde skolastiken nytta, ty hon tvang dock till iakttagelser öfver
tänkandets väsen och hon ledde till sist till sjelfständig pröfning, i
strid mot den blinda auktoritetstro, som den romerska kyrkan kräfde.
Skolastiken förde således till en begynnande fri forskning och denna
sträckte sig äfven till andra områden, till rättens och statens. Allt
mera kände man behof af undervisning, universitet bildades i stort
antal och deras målsmän fingo säte och stämma vid sidan af kyrkans
män, städerna voro ifrige att omhulda skolväsendet och allmänhetens
stigande begär efter upplysning sökte man mätta medels spridande
af bilder, framför allt af religiöst innehåll, och derifrån kom man
småningom till uppfinningen att genom boktryck sätta i händerna på
de stora massorna sådana skrifter, som kunde lända till uppbyggelse
och gifva kunskap.
Tryckerikonstens uppfinning var af epokgörande betydelse. Hon
står emellertid icke ensam. Man hade omsider begynt göra naturen
till föremål för sina iakttagelser. Under loppet af 1430-talet skref
spanjoren Raimund af Sabunde: »två böcker äro menniskan gifna,
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
