Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 NATURIAKTTAGELSER, UPPTÄCKTER, HUMANISMEN.
naturens, i hvilken hvar skapad varelse är en bokstaf, skrifven med
Guds finger, och den heliga skrift. Bådas innehåll stämma öfver ens,
men skriften innehåller bud, naturens bok bevis. Med naturens bok
måste man begynna, ty man måste känna Gud, för att kunna fatta
hans bud. Denna bok är den äldre, som ända från begynnelsen legat
uppslagen för menniskans ögon, hon är för alla gemensam och icke
som skriften begriplig allenast för de skriftlärda, hon kan icke
förfalskas, utplånas eller misstydas. Hon är hufvudkällan till all
sanning, roten, upphofvet och grunden för allt det vetande, som
behöfves för saligheten. Ur henne lär man på en månad mer än genom
hundra års studium af kyrkans lärare. Hon gör menniskan glad,
ödmjuk och lydaktig, hon inger hat till synden och kärlek till
dygden, hon uppblåser icke».
Till något vetenskapligt studium af naturen kom man emellertid
ännu icke, men deremot begynnte man göra enstaka iakttagelser, som
ledde till en rad af upptäckter inom alla tekniska områden. Vi stå
vid tröskeln af den tid, då man icke nöjde sig med den natur, vid
hvilken man var af gammalt van, utan dristade sig ut på de vida
haf, för att finna nya land och nya företeelser inom naturens och
mensklighetens områden. Som föregångare uppträdde på 1200-talet
Nicolo, Maffio och Marco Polo, på 1300-talet Sir John Mandeville,
hvilkas upptäcktsresor i Asien, hvad tidsutdrägten angår, vida
öfverträffa senare tiders.
De klassiska studierna fingo ock större utbredning. Att känna
de gamle författarne ansågs för de skrifkunniga delarne af samhället
vara nödvändigt och man använde deras yttranden i tid och otid.
Kejsar Karl IV anför som stöd för en regeringshandling ett yttrande
i Ovidii ars amandi. Men redan under 1300-talet hade man söder
om Alperna från de enstaka yttrandena gått tillbaka till verken i deras
helhet, till antiken i hennes litterära skapelser och konstverk, och
den storartade upptäckt man sålunda gjort spridde sig till de
nordligare landen. Humanismen vann allt mera insteg. Den tid var
kommen, då de nya folkens uppfostran var fullbordad; sedan de
hunnit en ståndpunkt som i allmänt menskligt hänseende var högre
än antikens, kunde de göra sig och menskligheten till godo dennas
frukter.
Under detta hade det personliga kommit allt mer till heder. Männen
från slutet af 1400-talet äro vida mera helgjutna, individuelt
utvecklade företeelser än deras föregångare. Vi se i dem verkliga
menniskor, med all den rika mångfalden af förtjenster och fel beherrskad
af en ande, som är medveten af sig sjelf och verlden, konseqvent
och med beräkning handlande män som Ludvig XI och Maximilian.
Men under det allt sålunda gick framåt, angifva många tecken,
att målet ännu på långt när ej var hunnet. Man sökte och träng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
